Ryssar önskar fred – pĂ„ Putins villkor

Ryska medborgare ser gĂ€rna fred – men i sĂ„ fall ska det ske pĂ„ den ryska regimens villkor. Folk har lĂ€rt sig att leva med det brinnande kriget, enligt en analys av sinnesstĂ€mningen i Ryssland.

NÄgra unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor dÀr de uppmanas ta vÀrvning i armén. Bilden togs den 22 november.

NÄgra unga personer i S:t Petersburg promenerar förbi reklamtavlor dÀr de uppmanas ta vÀrvning i armén. Bilden togs den 22 november.

Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT

Ryssland2023-12-03 07:33

"Alla naiva förutsÀgelser om att ett folkligt missnöje utlöst av sanktioner och krigslagar som inskrÀnker vardagslivet skulle leda till Vladimir Putin-regimens fall har inte slagit in", slÄs det fast i en rapport som tankesmedjan Carnegie har gjort tillsammans med det fristÄende ryska opinionsinstitutet Levada.

Majoriteten av ryssarna har köpt Putins förklaring att invasionsmakten Ryssland behöver utkÀmpa ett existentiellt krig mot det kollektiva vÀst, enligt deras analys. DÀr beskrivs en stor och passiv majoritet som av olika skÀl har anpassat sig och vÀntar pÄ att stormen ska bedarra.

"Ser sig som fredliga"

TillfrÄgade ryssar som stödjer den "sÀrskilda militÀroperationen", det vill sÀga den ryska krigföringen, svarar ofta att de sÄklart stÄr bakom "vÄra pojkar". Bland dem finns ocksÄ de som lÀgger till mindre brasklappar: att kriget Àr hemskt, men nödvÀndigt eller oundvikligt.

– Å ena sidan vĂ€xer krigströttheten, sĂ€ger Andrej Kolesnikov, senior forskare och analytiker vid Carnegie, i en poddsĂ€ndning om rapporten.

– Å andra sidan har mĂ„nga ryssar ett slags sjĂ€lvbild: "Vi Ă€r ett fredligt folk, vi Ă€r emot krig och dödsfall och vi vill ha fred, men den andra sidan vill inte ha fred", precis som Putin förklarar det.

En vanlig Ă„sikt Ă€r att Ryssland redan har offrat för mycket för att backa ur. 72 procent av de tillfrĂ„gade sĂ€ger sig vara för fredsförhandlingar – men bara 19 procent Ă€r villiga att göra eftergifter till Ukraina för att uppnĂ„ fred.

– Det frĂ€msta villkoret för att stötta fred Ă€r att de territorier som har ockuperats av Putin bevaras. I ett annat lĂ€ge Ă€r folk i allmĂ€nhet inte redo att acceptera tanken pĂ„ fred som sĂ„, sĂ€ger Kolesnikov.

Beror pÄ vad de ser

Hos ungefÀr en femtedel av den ryska befolkningen finns ett helt ovillkorligt stöd för kriget, bedömer Carnegie och Levada. MÄnga av dem Àr mÀn i pensionsÄldern som Àr tillfreds med sina liv, stödjer regimen och inte löper personlig risk att bli skickade till skyttegravarna.

– De allra flesta (av hela gruppen tillfrĂ„gade) Ă€r inte personligen inblandade. Och eftersom de inte Ă€r det sĂ„ kan de fortsĂ€tta som vanligt och leva mer eller mindre normala liv, sĂ€ger Levada-chefen Denis Volkov i poddsĂ€ndningen.

Enligt mÀtningar frÄn instituten Levada och Russian Field, som har genomförts i slutet av oktober, har en majoritet av ryssarna uppfattningen att kriget gÄr bra för rysk del.

Åsikterna skiljer sig utifrĂ„n vilken information mĂ€nniskor tar till sig: De som följer oreglerad information via till exempel Telegram har bara hĂ€lften sĂ„ stor tro pĂ„ att kriget Ă€r "lyckat" jĂ€mfört med de som följer utvecklingen i rysk tv.

Putin=Ryssland?

Ryssarnas oro steg i mÀtningarna i samband med att ryska reservister kallades in till kriget förra hösten i en "partiell" mobilisering.

– Det blev till och med en större chock Ă€n sjĂ€lva krigets inledning, just för att folk kĂ€nde att det dĂ„ kunde drabba dem direkt. Men eftersom det var delvis och inom kort var över sĂ„ sĂ„g vi mot slutet av förra Ă„ret att stĂ€mningen Ă„tergick till det normala, sĂ€ger Denis Volkov.

En majoritet av det ryska folket likstÀller fortsatt Vladimir Putin med Ryssland och ser presidentens intressen som hela landets. Enligt denna logik har stödet för regimen konsoliderats under krigets gÄng, enligt rapportskrivarna.

Bakgrund: MÄnga avstÄr

De fristÄende ryska opinionsinstituten Àr hÄrt ansatta av staten. Levada Àr till exempel stÀmplat som en "utlÀndsk agent", vilket organisationen mÄste presentera sig som i sitt arbete i Ryssland.

DÀrtill sÀgs det sedan lÀnge vara svÄrt att fÄ ryska medborgare att stÀlla upp pÄ enkÀter, sÀrskilt i politiskt kÀnsliga Àmnen. Efter den fullskaliga invasionen har det ocksÄ blivit straffbart att uttrycka vissa Äsikter om kriget eller armén.

Levada ser dock ingen stor skillnad i deltagandet före och efter den fullskaliga invasionen. I rapporten som tagits fram tillsammans med Carnegie anges det i genomsnitt ha varit 27 procent av de tillfrÄgade som stÀllde upp pÄ personliga intervjuer vid dörrknackning, under 2022 och fram till i augusti i Är.

I Russian Fields undersökning i slutet av oktober ringde institutet till exempel upp fler Ă€n 8 600 personer och ungefĂ€r tre fjĂ€rdedelar uppges ha avstĂ„tt. Ytterligare nĂ„gra hundra samtal listas som "avbrutna".

Institutens intervjumetoder skiljer sig Ă„t, men de redogör bĂ€gge för tillförlitliga metoder. I deras enkĂ€ter anvĂ€nds minst 1 600 personers svar och populationen beskrivs som representativ utifrĂ„n kön och Ă„lder, samt utvald i stĂ€der och landsbygd över stora delar av Ryssland.


Fakta: Förhandlade utan resultat

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina föregicks av att landet krÀvde garantier om att grannlandet aldrig skulle gÄ med i Nato. Det följdes av krav pÄ en nedmontering av Ukrainas militÀr och falska pÄstÄenden om att landet styrdes av nynazister.

NÄgra dagar efter den stora inmarschen i Ukraina, nÀr det stod klart att den inte gick som Kreml hade planerat, inleddes formella förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina i Belarus. DÀr trÀffades delegationer tre gÄnger om och sedan hölls tvÄ möten i Turkiet, utan resultat.

Enligt Ukraina sade sig Ryssland vilja avbryta kriget dÄ i utbyte mot att Ukraina avsade sig sina Nato-ambitioner, men ryska löften vÀgde i det lÀget lÀtt.

Enligt Vladimir Putin har Ryssland "hela tiden varit öppet för fredssamtal", men landet stÄr fast vid sina krav pÄ Ukrainas framtid och har senare ocksÄ utropat stora delar av östra och sydöstra Ukraina som ryska. Utrikesminister Sergej Lavrov har lagt till att ett fredsavtal mÄste faststÀlla "en ny vÀrldsordning".

Ukraina tvingade tillbaka invasionsstyrkorna i tvÄ framgÄngsrika motoffensiver förra Äret, men sedan har den hÄrt omstridda fronten varit mer statisk. Det blir inga fredssamtal förrÀn ryska styrkor har lÀmnat Ukraina, enligt landets president Volodymyr Zelenskyj.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!