Experter: Polska valet viktigaste sedan 1989

Ett nĂ€rmande till EU – eller fortsatta steg i auktoritĂ€r riktning? Helgens drabbning mellan liberale WarszawaborgmĂ€staren Rafal Trzaskowski och nationalkonservative presidenten Andrzej Duda tros bli en strid pĂ„ kniven. Söndagens presidentval i Polen beskrivs av flera experter som det mest avgörande sedan parlamentsvalet 1989.

WarszwaborgmÀstaren Rafal Trzaskowski, som utmanar Andrzej Duda om presidentmakten i Polen. Arkivbild.

WarszwaborgmÀstaren Rafal Trzaskowski, som utmanar Andrzej Duda om presidentmakten i Polen. Arkivbild.

Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Politik2020-07-11 17:00

Första omgÄngen i det polska presidentvalet hölls den 28 juni, efter att ha skjutits upp pÄ grund av coronapandemin. Den sittande presidenten Andrzej Duda, med nÀra band till regeringspartiet Lag och rÀttvisa (PIS), gick segrande ur striden men lyckades inte samla den majoritet som skulle ha krÀvts för att slippa en andra valomgÄng.

PÄ söndag möter han utmanaren Rafal Trzaskowski frÄn mittenpartiet Medborgarplattformen (PO). Trzaskowski Àr borgmÀstare i huvudstaden Warszawa och ligger sida vid sida med Duda i flera opinionsmÀtningar.

Viktigt vÀgval

Valet blir det viktigaste sedan det banbrytande parlamentsvalet 1989, det första fria i Polen, och ofta betraktat som en startpunkt för kommunismens fall i Östeuropa. Beskrivningen har Ă„terkommit inför polska val med jĂ€mna mellanrum genom Ă„ren. Nu Ă€r den befogad, enligt Polenexperten Peter Johnsson, som bevakat polsk politik i Ă„rtionden.

– Valet kommer förmodligen att avgöra Polens utveckling för lĂ„ng tid framöver. Skulle Duda vinna kommer vi att se en skĂ€rpt centralisering av ekonomin, nya attacker pĂ„ oberoende medier och en fortsatt utveckling mot en auktoritĂ€r stat. Skulle Trzaskowski vinna sĂ„ kommer Lag och rĂ€ttvisas möjligheter att styra vidare sĂ„ som man gjort inte bara försvagas, utan kanske elimineras, sĂ€ger han.

Söndagens val Àr sÄledes ett vÀgval. Det stÄr mellan fortsatt socialkonservativ politik och fjÀrmande frÄn EU och ett europeiskt nÀrmande och ÄterupprÀttande av rÀttsstatens institutioner, som kritiker anser har nedmonterats av PIS-regeringen.

Splittrat land

Konfliktlinjerna mellan stad och landsbygd, unga och Àldre kÀnns igen frÄn mÄnga andra lÀnder men Àr extra tydliga i Polen, som under PIS tid vid makten blivit ett allt mer splittrat land. PIS-anhÀngarna Àr glada över pensionssatsningar och höjda barnbidrag, medan motstÄndarlÀgret med förskrÀckelse sett hur Duda gÄtt till attack mot hbtq-rörelsen, som han anser Àr vÀrre Àn kommunismen.

– Konflikten handlar om huruvida Polen Ă„ter ska bli en fullvĂ€rdig demokrati, eller fortsĂ€tta i ytterligare auktoritĂ€r riktning. En annan konflikt kopplad till detta Ă€r naturligtvis förhĂ„llandet till EU, dĂ€r Polen i dag Ă€r satt pĂ„ undantag. Trzaskowski har relativt stor europeisk erfarenhet och skulle som president försöka Ă„terupprĂ€tta bĂ€ttre kontakt med kommissionen i Bryssel och Ă„terskapa Polens anseende inom EU, sĂ€ger Johnsson.

I Polen rÄder parlamentarism, och presidentval tillmÀts normalt sett inte samma tyngd som parlamentsval. Trots det har presidenten mer att sÀga till om Àn i exempelvis Tyskland, dÀr presidentposten i princip bara Àr ceremoniell.

Har vetorÀtt

Duda stÄr nÀra PIS och har under sin första mandatperiod haft för vana att godkÀnna lagar utan nÄgon större inblandning, vilket gör att en seger för Trzaskowski skulle stÀlla till det rejÀlt för regeringen, enligt Agnieszka Lada, doktor i statsvetenskap och vice direktör för Tyska Poleninstitutet.

– Presidenten har vetorĂ€tt och mĂ„ste skriva under alla lagar som parlamentet godkĂ€nner, men kan ocksĂ„ skicka tillbaka lagar till sejmen. DĂ„ mĂ„ste tre femtedelar av ledamöterna rösta för lagen för att den ska gĂ„ igenom, och den majoriteten har inte regeringen, sĂ€ger hon.

TT: Kommer nÀsta president att lyckas överbrygga splittringen i det polska samhÀllet?

– TyvĂ€rr tror jag inte det. Trzaskowski har intagit en försonande linje under valrörelsen, men har nog smĂ„ chanser att ena landet. Och om Duda vinner ser det rĂ€tt mörkt ut pĂ„ den punkten.

Aggressiv agitation

Johnsson delar Ladas analys.

– Tittar man pĂ„ Dudas aggressiva agitation under valrörelsen finns det inget som tyder pĂ„ att han kommer att överge den linje PIS och framför allt (partiledaren) Kaczynski har slagit in pĂ„, nĂ€mligen att dela upp Polens befolkning i bra och dĂ„liga medborgare. Trzaskowski har drivit en konciliant linje, men i vilken utstrĂ€ckning han skulle lyckas Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga, sĂ€ger han.

UtgÄngen kan bli oviss in i det sista. Enligt de flesta mÀtningar skiljer bara nÄgon enstaka procentenhet mellan de tvÄ kandidaterna, och Agnieszka Lada tror att marginalen kan bli sÄ liten som nÄgra tusentals röster.

Fakta: Andrzej Duda

48-Ärig jurist, som sedan 2015 Àr Polens president. StÄr nÀra det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rÀttvisa (PIS).

Duda Àr född i Kraków och har en examen i juridik frÄn Jagellonska universitetet. DÄ PIS kom till makten första gÄngen 2005 utsÄgs han till vice justitieminister, och 2008 började han arbeta i den dÄvarande presidenten Lech Kaczynskis (PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynskis avlidne tvillingbror) stab.

Valdes in i sejmen 2011 och tog plats i Europaparlamentet 2014. För en bredare allmÀnhet blev Duda bekant först dÄ Jaroslaw Kaczynski utsÄg honom till partiets kandidat inför presidentvalet i maj 2015, som han gick segrande ur. Sedan dess har han gjort sig kÀnd för att utan invÀndningar vinka igenom de flesta av de lagar som klubbats av den PIS-kontrollerade sejmen.

Duda har propagerat för en skÀrpning av Polens abortlagar, som redan Àr bland de hÄrdaste i Europa. Han har ocksÄ liknat "hbtq-ideologi" vid kommunism. Han har samtidigt vunnit popularitet för de PIS-satsningar pÄ barnbidrag och sÀnkt pensionsÄlder som genomförts under hans tid vid makten.

Utrikespolitiskt har presidenten aktivt försökt stÀrka landets relation till Nato och USA. I juni besökte han Donald Trump i Vita huset, som första utlÀndska ledare sedan coronapandemin började.

KĂ€lla: AFP


Fakta: Rafal Trzaskowski

48-Ärig doktor i statsvetenskap, som utmanar Andrzej Duda om presidentposten. BorgmÀstare i Warszawa. Tillhör liberalkonservativa oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO).

Trzaskowski vÀxte upp i den polska huvudstaden, som son till den vÀlkÀnde jazzpionjÀren Andrzej Trzaskowski. Inledde sin politiska karriÀr som volontÀr 1989, Äret dÄ Berlinmuren revs och Polen höll sitt första fria parlamentsval, som ofta ses som en startpunkt för kommunismens fall.

Doktorerat om EU:s institutioner vid Warszawas universitet. Även studerat i Oxford, Paris och pĂ„ College of Europe utanför Warszawa. Talar engelska, franska, italienska, ryska och spanska.

Tog 2009 plats som ledamot i Europaparlamentet. 2013 blev han teknikminister och senare vice utrikesminister i dÄvarande premiÀrministern Donald Tusks (senare ordförande för Europeiska rÄdet) regering.

Valdes 2018 till borgmÀstare i Warszawa. Kritiker anser att han inte har gjort tillrÀckligt mycket under sin tid vid makten, medan anhÀngare hyllar hans liberala syn i hbtq-frÄgor. Trzaskowski stödjer bland annat partnerskap för samkönade par, nÄgot som för nÀrvarande Àr förbjudet i det katolskt prÀglade Polen.

Har under valrörelsen uppmÀrksammats i polsk public service-tv för att ha lyft frÄgan om kompensation till judar vars familjer fick tillgÄngar konfiskerade under andra vÀrldskriget och Förintelsen. Polen Àr det enda EU-land som inte lagstiftat om detta, men PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynski har sagt att Trzaskowskis hÄllning Àr ett tecken pÄ att han vare sig har "polsk sjÀl eller polskt hjÀrta".

KĂ€llor: AFP, Reuters


Fakta: Polen

Polen Àr en republik med omkring 38 miljoner invÄnare. Huvudstaden Warszawa har knappt 2 miljoner invÄnare.

Landet har delats vid flera tillfÀllen och under andra vÀrldskriget dog sex miljoner polacker, varav hÀlften av judisk börd. PÄ 1940-talet blev Polen kommunistiskt, en period som höll i sig fram till 1989.

I dag Àr Polen medlem av bÄde EU och försvarsalliansen Nato. Den ekonomiska utvecklingen har varit god de senaste decennierna och polackernas levnadsstandard ligger pÄ cirka 65 procent av EU-genomsnittet.

TvÄ politiska partier har dominerat efter millennieskiftet: nationalkonservativa Lag och rÀttvisa (PIS) och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO).

Den polske presidenten har vissa befogenheter – bland annat ett övergripande ansvar för utrikes- och försvarspolitiken och vetorĂ€tt mot lagförslag – men det Ă€r premiĂ€rministern som har den största makten.

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!