ÖB pĂ„ Natomöte: Vi kan vĂ„r motstĂ„ndare

Kunskap om nordisk terrÀng och motstÄndaren Ryssland Àr vad Sverige kan bidra med i Nato, konstaterar överbefÀlhavare Micael Bydén pÄ Brysselbesök. Tvisten med Turkiet lÀmnar han till politikerna att hantera.

ÖverbefĂ€lhavare Micael BydĂ©n trĂ€ffar svenska journalister i samband med Natos försvarschefsmöte i Bryssel.

ÖverbefĂ€lhavare Micael BydĂ©n trĂ€ffar svenska journalister i samband med Natos försvarschefsmöte i Bryssel.

Foto: TT

Nato2022-05-19 08:34

NÀr NatolÀndernas försvarschefer nu möts i Bryssel deltog Bydén tillsammans med sin finlÀndske kollega Timo Kivinen i den del som handlade om kriget i Ukraina. DÄ fick man bland annat lyssna till den ukrainske försvarschefen Valerij Zapuchnyj, uppkopplad frÄn pÄgÄende krig.

– Det Ă€r brist pĂ„ framgĂ„ngar för Ryssland och framför allt handlar det om de strategiska mĂ„lsĂ€ttningarna som de har satt upp som inledningsvis var att gĂ„ hela vĂ€gen mot Kiev, att kuva det ukrainska folket och fĂ„ ner dem pĂ„ knĂ€. Och det har inte lyckats, sĂ€ger BydĂ©n till TT, SR Ekot och SVT inne pĂ„ Natohögkvarteret i Bryssel.

– Man möter ett mycket starkt militĂ€rt motstĂ„nd, det Ă€r uppenbart. Ukraina tar tillbaka mark. De Ă€r vĂ€ldigt svĂ„ra för Ryssland att möta, sĂ€ger ÖB.

"Kan vÄr motstÄndare"

Efter Sveriges och Finlands ansökan om Natomedlemskap Àr intresset naturligt nog stort för den svenske försvarschefen. Otaliga enskilda möten med olika kollegor stÄr pÄ hans dagordning i Bryssel.

– NĂ€r jag kommer hit kĂ€nner jag en stor vĂ€rme och vĂ€lkomnande pĂ„ vĂ„r nivĂ„. Nu ska vi ocksĂ„ se till att bĂ€dda för att vara inte bara en relevant och trovĂ€rdig partner utan faktiskt kunna gĂ„ in som fullvĂ€rdig medlem och bidra. Och faktiskt bidra till alliansens avskrĂ€ckning, sĂ€ger BydĂ©n.

– Det Ă€r bra samtal och höga förvĂ€ntningar. Men det ska de ha pĂ„ oss. Vi bidrar med det nordiska perspektivet. Vi kan vĂ„rt territorium. Vi kan vĂ„rt omrĂ„de. Vi kan vĂ„r motstĂ„ndare, som Ă€r Ryssland, konstaterar han.

TrÀffat Turkiet

Bydén har Àven talat med sin turkiske kollega i samband med Natomötet.

– Absolut. Vi har ju ocksĂ„ stött pĂ„ varandra tidigare. Vi kan till och med prata med varandra i de svĂ„raste av situationer. Det Ă€r inga konstigheter som jag kan se just nu, sĂ€ger BydĂ©n.

Att Turkiets motstÄnd gjort att medlemskapsprocessen inte kommit i gÄng sÄ snabbt som mÄnga trodde tar han relativt lugnt pÄ.

– Den som kanske hade förvĂ€ntat sig att vĂ„r ansökan skulle vara den raka motorvĂ€gen i hög fart mot ett medlemskap tror jag har haft för höga förvĂ€ntningar. Det kommer att komma frĂ„gor. Det kommer att komma skĂ€l att diskutera en del friktioner och dĂ„ fĂ„r man lösa det, sĂ€ger BydĂ©n.

– Den hĂ€r frĂ„gan Ă€r politisk. Hur den ska hanteras Ă€r det inte jag som kan eller ska svara pĂ„. Jag bidrar med mitt – och det Ă€r det militĂ€ra perspektivet, sĂ€ger ÖB i Bryssel.

"Ny era"

Försvarschefsmötet i Nato Ă€r det 187:e genom Ă„ren. Men den hĂ€r trĂ€ffen Ă€r inte som de flesta andra, konstaterar mötesordföranden – amirallöjtnant Rob Bauer frĂ„n NederlĂ€nderna.

– En ny era har inletts för Nato. President Putins krig i Ukraina har gett oss ett nytt strategiskt dilemma, förklarar Bauer i sitt direktsĂ€nda inledningsanförande i Bryssel.

Försvarscheferna spelar en viktig roll nÀr det gÀller att avgöra hur Nato ska agera rent militÀrt, utefter lÀget i omvÀrlden.

– FrĂ„gan Ă€r nu hur vi ska förhĂ„lla oss pĂ„ medel- och lĂ„ng sikt. Hur ska vi garantera att vi Ă€r redo att vĂ€nta oss det ovĂ€ntade, pĂ„ alla omrĂ„den, frĂ„n alla potentiella angripare, i vilken del som helst av det euro-atlantiska omrĂ„det? sĂ€ger Bauer.

Viktigt med moral

Han anser att en lÀrdom av kriget i Ukraina redan Àr given.

– Vi fĂ„r aldrig underskatta vikten av moral, att veta vad vi slĂ„ss för. De 3,2 miljoner mĂ€n och kvinnor som tjĂ€nar den hĂ€r alliansen vet exakt vad de kĂ€mpar för: att skydda vĂ„r frihet och demokrati, sĂ€ger ordförande Bauer i Bryssel.

NÀr Àven svenskar formellt ska rÀknas in bland de tjÀnande i alliansen Àr fortsatt oklart.

– Med tanke pĂ„ det som hĂ€nde hĂ€r efter att vi har lĂ€mnat in ansökan sĂ„ vet inte jag. Och jag Ă€r nog en av dem som inte ska spekulera. Det hĂ€r Ă€r en process och en politisk nivĂ„ som jag inte kan överblicka, sĂ€ger Micael BydĂ©n.

Fakta: Natos ledning

Natos högsta politiska organ kallas Nordatlantiska rĂ„det, leds av generalsekreteraren (just nu Jens Stoltenberg frĂ„n Norge) och bestĂ„r av representanter för varje medlemsland. Oftast och nĂ€r det gĂ€ller enklare frĂ„gor Ă€r det lĂ€ndernas ambassadörer som möts, men fyra–sex gĂ„nger om Ă„ret Ă€r det i stĂ€llet utrikes- eller försvarsministrarna som samlas. Åtminstone vartannat Ă„r samlas rĂ„det i form av toppmöten med lĂ€ndernas stats- och regeringschefer för att avgöra mer lĂ„ngtgĂ„ende frĂ„gor. Alla beslut fattas i enhĂ€llighet – ingen kan alltsĂ„ bli nedröstad mot sin vilja.

Den mer tekniskt militÀra planeringen sker i militÀrkommittén, som samlar medlemslÀndernas försvarschefer, eller deras underlydande, under ledning av en ordförande (just nu flottamiralen Rob Bauer frÄn NederlÀnderna). DÀrutöver finns tvÄ militÀra överbefÀlhavare: en mer praktisk, som alltid har varit frÄn USA (just nu flygvapengeneralen Tod Wolters, ersÀtts i sommar av armégeneralen Chris Cavoli) samt en mer framÄt- och utbildningsinriktad (just nu flygvapengeneralen Philippe Lavigne frÄn Frankrike).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!