Rysslands blodiga agerande i Ukraina har fÄtt EU-lÀnderna att enas om saker som tycktes omöjliga för bara nÄgra veckor sedan. Kraftiga sanktioner har införts mot Ryssland, inklusive mot president Vladimir Putin. Gemensamma EU-pengar har frigjorts för vapen till Ukraina och massflyktsdirektivet har aktiverats för att ge miljontals flyktingar rÀtt att bÄde bo och arbeta i unionen.
Till och med EU-medlemskap diskuteras nu â om Ă€n bara i sitt allra tidigaste skede, dĂ„ det handlar om att över huvud taget acceptera Ukraina som kandidat.
FrÄgan ska diskuteras nÀr EU-lÀndernas stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i franska Versailles pÄ torsdagskvÀllen. EU-kommissionen har redan fÄtt i uppdrag att utvÀrdera ansökningarna frÄn sÄvÀl Ukraina som Georgien och Moldavien.
"Vi vill ha in dem"
Kommissionen trycker gÀrna pÄ.
ââDet Ă€r inget tvivel om att Ukraina gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng har visat att deras hjĂ€rtan slĂ„r i takt med vĂ„ra europeiska vĂ€rderingar och det fĂ„r inte falla för döva öron. Ukraina Ă€r en av oss och vi vill ha in dem, sade kommissionĂ€ren Maros Sefcovic, ansvarig för interna relationer, pĂ„ presskonferensen efter EU-ministrarnas möte i Arles i förra veckan.
Men han var ocksÄ tydlig med att det inte Àr nÄgot som gÄr att ordna omedelbart, som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har önskat.
ââDet finns en process för att bli medlem. Den hĂ€r frĂ„gan behöver hanteras strategiskt, sade Sefcovic.
Tidigare har det tagit allt mellan nÄgra mÄnader och flera Är för kommissionen att analysera om ett land Àr moget att kallas kandidat.
LÄngvarig process
Ett omedelbart fullvĂ€rdigt medlemskap Ă€r omöjligt â kanske frĂ€mst för att det i praktiken innebĂ€r att EU hamnar i krig med Ryssland.
Dessutom mÄste mÀngder av lagstiftning samordnas och godkÀnnas. Det snabbaste som nÄgot land hittills blivit medlem i EU Àr Finland som "bara" tog knappt tre Är pÄ sig i början av 1990-talet. PÄ senare Är har ocksÄ processen tagit allt lÀngre tid för de medlemssugna. För tillfÀllet har exempelvis Montenegro redan förhandlat i snart tio Är utan att anses vara ens nÀra ett intrÀde.
Att det tar tid beror inte bara pÄ lagtekniska orsaker utan har Àven politiska skÀl. Inte minst i VÀsteuropa finns pÄ mÄnga hÄll en stark skepsis mot att ta in nya fattiga medlemslÀnder frÄn Balkan och det forna Sovjet och dÀrigenom ocksÄ deras invÄnare. Fortfarande finns kritik mot att Bulgarien och RumÀnien slÀpptes in "för tidigt" nÀr de blev medlemmar 2007.
Fattigt och korrupt
Ett medlemskap för de tre lÀnderna i sydost skulle innebÀra att stora delar av EU:s budget skulle behöva lÀggas pÄ att försöka jÀmna ut de ekonomiska förhÄllandena.
BNP per capita i Georgien, Moldavien och Ukraina Àr bara hÀlften av vad den Àr i EU:s fattigaste medlemsland, Bulgarien. Alla tre ligger till och med en bra bit efter Albanien och Nordmakedonien, som fortfarande stÄr och vÀntar pÄ att pÄ börja förhandla med EU.
Vid ett medlemskap skulle EU-pengarna dessutom gĂ„ till lĂ€nder som plĂ„gas av en utbredd korruption â exempelvis ligger Ukraina bara pĂ„ 122:a plats i den Ă„rliga korruptionsrankningen som görs av organisationen Transparency International.
"Modiga steg"
ĂndĂ„ Ă€r det inte givet att EU i vanlig ordning bara bjuder pĂ„ nĂ„gra vackra ord och sedan stĂ€ller Ukraina och de övriga i kön.
Rysslands brutala sÀtt att anfalla pÄ har skakat om ordentligt och stÀller ekonomi och juridik mot ren överlevnad.
Den brittiske journalisten och östspecialisten Thomas de Waal konstaterar att inget land i EU:s östra grannskap â inte heller Armenien eller Azerbajdzjan â lĂ€ngre kan kĂ€nna sig sĂ€ker pĂ„ sin framtid.
"Ăver en natt mĂ„ste EU förĂ€ndra sin grannskapspolitik frĂ„n att vara fokuserad pĂ„ stegvisa reformer till att handla om att lĂ€nderna över huvud taget ska överleva som stater", skriver de Waal i en analys för tankesmedjan Carnegie Europe.
ââEuropa kommer aldrig att bli det samma igen. Nu Ă€r det dags för modiga steg, sade EU-kommissionĂ€ren Sefcovic i fredags.