Samtidigt som allt fler larmar om att ordinarie personal säger upp sig, så skenar fortfarande sjukhusets kostnader för inhyrd personal. I slutet av november var årets kostnader för inhyrd personal 160 miljoner kronor. Det är 64 miljoner mer än förra året för samma period.
Som UNT tidigare rapporterat är personal, flera chefer och politiker överens om att det är bristen på personal som är största orsaken till att 80–90 vårdplatser just nu är stängda på sjukhuset. Många håller också med om att den nya arbetstidsmodell som införts för sjuksköterskor och som i februari ska införas för alla undersköterskor, ligger bakom en hel del av uppsägningarna, framförallt på intensivvårdsavdelningarna.
– Men uppsägningarna handlar nog inte bara om den nya arbetsmodellen, utan även om den försämrade vårdkvalitén. Vi har hamnat i en ond cirkel, säger en sjuksköterska på akuten.
Hon berättar att personalen numera utsätts för fler psykiskt påfrestande situationer och etiska överväganden.
– Det är även detta som gör att fler flyr från sjukhuset. Vi hamnar ofta i situationer där man vet exakt vilken vård som ska sättas in, men att bristen på vårdplatser gör att man tvingas ta beslut om att skjuta på behandlingen. På så sätt utsätter vi patienter för risker eftersom det är klarlagt att tidig vård alltid leder till bättre chanser till överlevnad, säger sjuksköterskan.
Hon tycker att det känns fruktansvärt att stå med en patient och få nej till intensivvård på grund av platsbrist. Det leder i sin tur till att stora resurser på akuten tas för att vårda de svårast sjuka och väntetiderna blir längre på akuten.
– När vi får in för många patienter blir ansvaret jättestort på vårt team. Vi kan varken stänga dörrarna eller slussa vidare tillräckligt många till avdelningarna, säger sjuksköterskan.
Flera anställda säger också att vårdkvalitén varierar kraftigt beroende på om det finns plats på intensivvårdsavdelning eller inte när en patient råkar komma in på akuten.
Helena Arnesson, undersköterska på barnintensiven, är en av dem som sagt upp sig. Hon har arbetat med intensivvård på sjukhuset i 17 år.
– Det är med sorg jag lämnar det jobb jag älskar, säger Helena Arnesson.
Den erfarenhet som de som slutar byggt upp, blir svår att ersätta. Arbetstidsmodellen innebär förbättringar för många på sjukhuset, men för alla på intensivvårdsavdelningar och akuten, som har många natt-, kväll- och helgpass, blir det kortare tid att återhämta sig mellan passen.
– När vi slutar ersätts vi med nyutbildad personal utan erfarenhet, som kommer få vårda intensivvårds-patienter. Det är även ny personal som får lära upp de studenter som kommer till sjukhuset, säger Helena Arnesson som är missnöjd med den politiska majoritetens tidigare svar i UNT.
Hon tycker att det är fult att hänvisa till att personalen ska Lex Maria-anmäla om det uppstår farliga situationer.
– Det vore mycket bättre om politikerna tar sitt ansvar och omfördelar pengarna på sjukhuset, innan det händer något mer allvarligt. Ska någon behöva avlida innan de tar oss på allvar? Vi har lämnat in namninsamlingar och försökt kontakta sjukhusledning och politiker, ändå lyssnar de inte på oss, säger bland andra Helena Arnesson.
Flera sjukhusanställda som kontaktat UNT är inne på samma spår. De anser att de pengar som används till inhyrd personal och till dyra byggmaterial i nybyggena kan omfördelas till den ordinarie personalen för att få dem att stanna kvar.
UNT har under onsdagen sökt de ansvariga för en kommentar kring varför sjukhusets kostnader för inhyrd personal inte kan fördelas om, men ingen har haft tid att svara på frågan.
I ett pressmeddelande från regionstyrelsen stod i tisdags kväll att regiondirektören fått i uppdrag att stärka ersättningsnivåerna till personal på intensivvårdsavdelningarna. Syftet är att säkra tillgången till dygnet runt-bemanning.
Hur stora förstärkningarna blir och om dessa kan genomföras i samband med att den nya arbetsmodellen införs är däremot oklart.