– Jämför man priset så är det som byggs nu en miljon kronor dyrare för samma storlek. Och tittar man på husen nere vid ån i Industristaden är det här väldigt billigt, säger Håkan Olsson.
För ett år sedan flyttade han och hans fru Ingrid in i den nya lägenheten i HSB:s hus på Gimogatan i Librobäck när de sålde huset. Från den stora balkongen, fyra trappor upp, ser de hur det det nya stadscentrumet Börjetull växer fram. I kvarteret finns flera byggkranar som visar att det här är ett av Uppsalas expansiva områden.
Han räknar med att föreningen inte ska drabbas av några större kostnader framöver eftersom huset är nytt.
– HSB är en stor aktör. Och vi litar på att de har koll på ekonomin. Hade det varit en privat aktör hade vi kanske kollat noggrannare, säger han.
Bostadsföreningen heter Bröndbo. Och avsättningarna för amorteringar och underhåll är större här än i många andra bostadsrättsföreningar i UNT:s granskning. Däremot är dock belåningen hög och om räntan går upp skulle det slå hårt på avgifterna i föreningen.
Håkan Olssons lägenhet på 119,5 kvadratmeter ska bära en andel av föreningens lån som motsvarar en skuld på 1,5 miljoner kronor. Går räntan upp till 4,5 procent innebär det en avgiftshöjning på ungefär 3 700 kronor per månad för honom.
– För vår del skulle vi väl klara det också. Men det är klart att det är mycket pengar, säger han.
Jämför man med en annan av HSB:s föreningar är skillnaden stor. I Håkan Olssons förening Bröndbo är föreningens lån 13 672 kronor per kvadratmeter och en ränta på 4,5 procent innebär en avgiftshöjning på 62 procent. I HSB:s förening Hamnen i Industristaden är belåningen 8 254 kronor per kvadratmeter, och här ger samma räntehöjning en avgiftshöjning på 19 procent. Dessutom är avgifterna lägre redan från början.
Erik Gunnarsson, projektledare på HSB, säger att förutsättningarna för att sälja lägenheter skiljer sig åt i Industristaden jämfört med i Librobäck.
– I centrala lägen är betalningsviljan högre. Men kostnaden för att bygga skiljer sig inte så mycket i olika lägen. Och då blir känsligheten högre när det är större lån i föreningen.
Han tycker ändå att HSB varit tydlig med hur förutsättningarna ser ut.
– Det har också att göra med hur mycket man mäktar med att finansiera själv. Får man inte låna ett större belopp på egen hand så kan det vara lättare för föreningen att få lånen, säger han.
I UNT:s jämförelse finns det byggherrar som räknat betydligt snålare än vad HSB gjort. Åke Sundvalls projekt Knäckepilen i Östra Salabacke har i kalkylen amorteringar och fondavsättningar på endast 64 kronor per kvadratmeter. Samtidigt skulle en räntenivå på 4,5 procent höja avgifterna i föreningen med 51 procent. Johan Lins, vice vd på Åke Sundvall, försvarar siffrorna.
– Vi följer de riktlinjer för kalkylen som Boverket tagit fram. Sen är varje projekt unikt med sina förutsättningar, säger han.