Ansvarig chef ska skriva en incidentrapport när hot, trakasserier eller våld riktas mot någon anställd. UNT:s granskning visar att 98 incidentrapporter upprättats sedan september 2016. Det betyder att personalen är med om någon obehaglig händelse i snitt vart tredje dag, på sitt jobb eller utanför arbetsplatsen.
– Mängden ärenden där vår personal utsätts har ökat eftersom antalet inskrivna i våra system vuxit. Vi har också blivit fler medarbetare i takt med att fler söker asyl i Sverige, förklarar Magnus Önnestig, regionchef för Migrationsverket Mitt, där Uppsala ingår.
LÄS MER: Många vill påverka Migrationsverket
För tre veckor sedan kunde UNT berätta att dödshot riktats mot personal på en enhet i Uppsala. En 18-årig man hemmahörande i Bollnäs var missnöjd med hur en handläggare hanterat ett så kallat anknytningsärende och skickade ett dödshot via mejl till handläggaren. Veckan därpå skulle mannen verkställa hotet och tog sig till Uppsalakontoret. Men polisen underrättades och hann gripa mannen vid Resecentrum.
Enligt Magnus Önnestig arbetar Migrationsverket för att skapa ett öppet och tillgängligt klimat för både personal och sökande. Men många sökande lever i en utsatt situation och de långa handläggningstiderna kan framkalla frustration och stress, menar han.
– Mycket handlar om bemötande. Vi jobbar aktivt med att skapa förtroendefulla situationer för att förhindra att incidenter av det här slaget uppstår. Det är aldrig acceptabelt med våld och hot men när det händer, ser vi till att personalen får det stöd de behöver. Vi har också rutiner för hur hur vi följer upp och förebygger för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för våra medarbetare, säger Magnus Önnestig.
UNT har läst samtliga incidentrapporter sedan september 2016, då ett nytt avrapporteringssystem infördes hos Migrationsverket. Där berättar personalen om att sökande uppträder aggressivt och hotfullt samt uttalar verbala hot i syfte att påverka beslutsfattandet. Inte sällan hotar den sökande med att ta sitt eller handläggarens liv.
Det som rubriceras som trakasserier kan handla om allt ifrån att ringa hotfulla telefonsamtal till att vilja etablera en personlig relation med en handläggare genom att ta kontakt via sociala medier, privata e-postadresser eller telefon utanför arbetstid.
Anette Kamlin, som är skyddsombud på Migrationsverkets Uppsalakontor, uppger att personalen uppmanas att skriva incidentrapporter och att medvetenheten kring detta blivit större. Det satsas också mycket på utbildning i hot och våld.
– Som arbetsmiljöombud träffar jag alla nya medarbetare och säger till dem att aldrig tveka att rapportera. Man ska absolut inte räkna med att utsättas för hot och trakasserier om man jobbar på Migrationsverket.
Är det svårt att rekrytera personal på grund av de ökade hoten?
– Nej, det skulle jag inte säga. Många av oss upplever inte heller de flesta incidenter som en så stor psykisk påfrestning, mycket beroende på att vi har väl inarbetade rutiner för att hantera dem. Vi har chefer som tar sig tid att diskutera vad som hänt, vad vi kunnat göra bättre och vi ser till att sätta in stödåtgärder till personal, säger Anette Kamlin.
Hon tar dödshotet för tre veckor sedan som ett exempel. I realtid fick all personal fortlöpande information om vad som pågick.
– Vi uppdaterades med mejl och visste vilka åtgärder som sattes in, så man blev inte rädd. Till saken hör också att vi är trygga med att vi fattat beslut som i grunden är rätt och inte utifrån en personlig åsikt, säger Anette Kamlin.