Uppsalas tillväxt kan bli hot mot vattnet

Den snabba tillväxten i Uppsala län kräver hög beredskap för att hålla god vattenkvalitet. I regionen finns både hoppfulla och dystra exempel för framtiden, när ett nytt åtgärdsprogram nu arbetas fram med slutår 2021.

Lyssnaängsbadet.

Lyssnaängsbadet.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2013-03-06 17:23

Videon är inte längre tillgänglig

–  Nyligen hittade vi exempelvis avsevärt förhöjda halter av ftalater i Fyrisån, när vi gjorde mätningar i sediment. Förekomsten av miljögifter tillsammans med övergödning från jordbruket är antagligen de viktigaste frågorna för vattenkvaliteten i vårt område i framtiden, summerar Gunilla Lindgren, miljöutredare på länsstyrelsen i Uppsala län.

På onsdagen samlades en rad experter inom vatten- och miljöområdet i Uppsala för att ringa in vilka insatser som krävs för att behålla en god kvalitet på dricks-, bad- och fiskevatten i framtiden. På flera håll är vattnen emellertid redan nu så påverkade att det krävs rejäla insatser för att klara EU-normerna om god vattenstatus. Bara en fjärdedel av länets vattenförekomster klarar kraven i dag. En ljuspunkt är att läget kan ha varit ännu värre för några årtionden sedan, då mätningar i Ekoln och hela Mälaren gav dystra resultat. Bättre reningsverk har gett effekt, enligt Mats Wallin, vattenvårdsdirektör i det vattendistrikt där Uppsala län ingår:
–  Läget var betydligt värre innan vi fick en effektiv fosforrening. Mätserier har visat en återhämtning som är ganska dramatisk och Mälaren kan fungera som det goda exemplet på att rätt insatser också ger resultat, säger han.

I vanlig ordning när det gäller miljön är det emellertid bråttom, enligt experterna. 2021 stängs porten för att klara kvalitetsnormerna i EU:s ramdirektiv. Då måste de allra flesta vattenområden i medlemsländerna uppnå god status. Närmaste kritiska kontrollstation ligger bara två år framåt, då flera mål ska uppnås. En aktuell fråga i Uppsala kommun och vissa andra delar av länet är hur mycket befolkningsökning, nybyggnad och expanderande verksamheter som vattnet tål.
–  Tar man höjd för att omhänderta dagvatten på rätt sätt och ha tillräckligt med reningsverk så ska man klara att både expandera och hålla god vattenkvalitet. Sedan är det en fråga hur mycket kommunmedborgarna är beredda att betala. Vi vet ofta vilka åtgärder som förbättrar, men vi vet också att de inte är gratis, säger Mats Wallin.

Gunilla Lindgren vid länsstyrelsen pekar på att övergödning är ett särskilt märkbart bekymmer i de västra länsdelarna, med stora arealer jordbruksmark. Generellt är läkemedelsrester som följer med vattnet ett problem i hela landet tillsammans med en växande mängd miljögifter. Fynden av ämnet PFOS i Uppsalas dricksvatten, som UNT rapporterat om, är bara ett exempel. Vassare mätmetoder innebär också att nya ämnen hela tiden upptäcks i laboratoriernas vattenprover. 



FAKTA

2004 infördes EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lag. Det innehåller bindande regler för att medlemsländerna ska uppnå god vattenkvalitet. I Sverige skapades fem vattendistrikt, med utgångspunkt i vattnets olika avrinningsområden, under den samordnande Vattenmyndigheten. Uppsala län ingår i distriktet Norra Östersjön, som är minst till ytan men har flest invånare, nästan 3 miljoner. Arbetet pågår nu med att ta fram ny förvaltningsplan och åtgärdsprogram för 2015-2021. Onsdagens möte i Uppsala ingick i samrådet som sker inför revideringen. Hittills finns inga beslut om sanktioner mot distrikt eller länder som inte uppfyller EU-kraven.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!