Jublet var stort när Uppsala lyckades nå målet 200 000 innevånare och kunde titulera sig storstad. Nu är målet 250 000 innevånare. För att kunna leva upp till storstadsdrömmarna har kommunen lovat staten att Uppsala ska växa med ytterligare 33 000 bostäder fram till år 2050. Expansionen kräver stora investeringar i infrastruktur. Skolor, dagis, äldrevård, vägar, vatten, parker och idrottsanläggningar måste byggas för att staden ska fungera. Det kostar miljarder, pengar som Uppsala kommun till stor del lånar upp.
Det har lett till att Uppsala i dag har den fjärde största låneskulden i landet, 16,4 miljarder kronor. Fördelat på varje Uppsalabo innebär det 73 900 kronor per person. Flera kommuner i landet har en betydligt högre skuld per innevånare men i Uppsala har den vuxit med 23 procent sedan 2015. Och skulden beräknas växa med ytterligare 30 procent de kommande tre åren om inte upplåningstakten minskar.
Finanschef Eva Hermansson Flodin flaggar för att något måste göras för att kommunen fortsatt ska ha en god ekonomi.
– Det har varit en gynnsam tid för att låna med låga räntor och vi klarar våra lån i dag. Men kommunens kassakista är inte oändlig. Många investeringar vi gör måste delvis finansieras med lån. Det ökar skulden, säger hon.
I år ska över 5,1 miljarder kronor investeras, år 2020 strax över 6 miljarder och år 2021 - 5,3 miljarder.
– I år tror jag att vi kommer att behöva låna upp till tre miljarder för att klara våra investeringar, säger Eva Hermansson Flodin.
Vad kan hända om kommunen fortsätter låna?– Räntekostnader och andra kapitalkostnader som låneskulden medför ska rymmas i verksamheternas budget. Det får inte tränga undan verksamheter som vård, skola och omsorg. För att möta framtida utmaningar måste vi arbeta med effektiviseringar. Alla verksamheter och bolag måste vara med och bidra, säger Eva Hermansson Flodin.
I år betalar Uppsala kommun 251 miljoner kronor i räntekostnader på sin mångmiljardskuld. Den genomsnittliga räntan är 1,1 procent. En räntehöjning på en procent innebär ytterligare 160 miljoner kronor.
Ett av kommunens nya finansiella mål är att ha en skuldökning per innevånare på maximalt fem procent per år.
Tre olika vägar finns för att nå dit;
1. Att öka nivån i kommunens årliga överskott, från dagens två till fyra procent - det finns redan som ett förslag i budgeten och skulle frigöra omkring 250 till 500 miljoner kronor om året för investeringar.
2. Prioritera om bland investeringarna - alla kanske inte är nödvändiga att göra just nu.
3. Sälja av tillgångar - Uppsala kommun har stora bestånd av fastigheter av olika slag.
Vilken väg ska kommunen välja?
– Det är en fråga för politikerna, säger Eva Hermansson Flodin.
Varför ska låneskulden hos bolag som Uppsalahem och Uppsala Vatten räknas in. De finansierar ju allt själva genom avgifter och hyror?
– Det är rätt att vissa kollektiv står för sina egna kostnader. Men alla kommunala bolag lånar via vår internbank som i sin tur lånar upp pengar på marknaden. Det ger lägre låneräntor för alla våra bolag och verksamheter. Uppsala kommun är en koncern. När kommunens ekonomi bedöms ingår alla våra tillgångar, även de som finns i våra bolag, säger Eva Hermansson Flodin.
Kommunens ekonomiska rating, en bedömning av hur stark ekonomin är, påverkas också av hur hög låneskulden är. Hög rating ger lägre räntor. Låg rating högre räntor. I dag har Uppsala kommun en rating på AA+, näst högst.
– Den vill vi behålla, säger Eva Hermansson Flodin.