Uppsalapolitiker oroade över byggboomen

Politiker och planerare som styr byggandet i Uppsala befarar att utvecklingen går för fort och att resultatet blir för tät bebyggelse och bristande kvalitet.

20 november 2017 07:00

Det är ett av resultaten i ett examensarbete på masternivå i konstvetenskap vid Uppsala universitet som granskat hur byggnadsnämndens politiker påverkar husens utformning och utseende.

Uppsatsförfattaren Terese Ädling har ställt en rad frågor till ledamöterna i byggnadsnämnden och ett antal anställda vid kommunens stadsbyggnadsförvaltning. Tillsammans styr de utbyggnaden av det rekordsnabbt växande Uppsala. Nio av byggnadsnämndens elva ordinarie ledamöter har svarat och ungefär lika många tjänstemän. Deras svar, som alla redovisas anonymt, visar en större oro för utvecklingen än kommunens officiella bild.

– Jag tror att den här undersökningen kan ge lite större förståelse för politikernas roll och situation i den komplexa situation där man måste möta bostadsbristen, säger Terese Ädling.

Några av svaren ringar in förhoppningar och farhågor inför framtiden och hur kommande generationer Uppsalabor väntas se på dagens byggboom. Politikerna är överlag optimistiska och anser att de kommer att få bra betyg för sitt arbete med stadens utveckling. De pekar bland annat på en varierad och god arkitektur, levande stadsmiljöer och satsningar på hållbarhet. Även tjänstemännen anser att Uppsalas utbyggnad på många sätt är på rätt spår. Hög ambitionsnivå, stor variation, fina detaljer, sparade grönområden och ökningen av antalet byggherrar är några av deras exempel på goda insatser.

Men studien avslöjar också oro för hur kommande generationer ska bedöma dagens utbyggnad. Två punkter är mest kritiska, enligt svaren – att utbyggnaden går för fort och att tidigare generationers misstag upprepas. Flera tjänstemän befarar att morgondagens Uppsalabor ska anse att husen byggts för tätt och att viktiga kulturvärden förstörts. Bland politikerna finns en oro över de snabba byggprocesserna, med risk för slarvfel.

Terese Ädling har också ställt frågor om vilka områden som byggnadsnämndens politiker är mest intresserade av. De flesta anser att hög exploatering är deras främsta intresse, en bild som stöds av tjänstemännen. På andra plats kommer frågor om stadsplanering – stadens utbredning och hur staden ska hållas samman. När det gäller estetik och byggnaders utseende tycker ungefär hälften av politikerna att frågan är viktig. Övriga anser tvärtom anser att den inte är en uppgift för politikerna. Bara enstaka tjänstemän anser att politikerna intresserar sig för estetiska frågor.

Bland politiker finns också oro för att dagens nya byggnader blir slätstrukna och tråkiga. Tjänstemännen efterlyser tydligare planering och befarar att kvantitet går före kvalitet i byggandet. Några varnar också för en överdriven satsning på smålägenheter eller ser med oro på den "hysteriska variationen" i dagens utbyggnad, som en reaktion mot tidigare likformiga byggnader.

– En del tjänstemän har lyft fram att man satsar mer på byggnaders utsida än insidan, som en slags reaktion på miljonprogrammet från 1960-talet, säger Terese Ädling.

Vad tycker du? Stämmer det?

– Nya områden är i många fall väldigt tättbebyggda. Det påverkar till exempel ljusförhållanden i bostäderna.

Huvudsyftet i studien är att undersöka byggnadsnämndens möjlighet att påverka byggnaders utseende. Enligt Terese Ädling visar studien att politikerna använder sin makt att påverka men pekar också på hinder för deras möjlighet att sätta avtryck, exempelvis då planeringen pågått en längre tid:

– Man kan tänka sig situationer då planeringen gått så långt att byggherren tycker att justeringar blir för dyra eller då det är tidspress för att bli färdig. Politikerna kan också ha svårt att hinna sätta sig in i alla ärenden, i synnerhet när det byggs så mycket som i Uppsala.

Förutom analyser av svaren innehåller uppsatsen bland annat en beskrivning av Uppsala byggnadsnämnds framväxt och uppdrag från 1871 till i dag, med ett antal märkesår som påverkat utvecklingen. Dessutom finns en sammanställning av samtliga ordinarie ledamöter i nämnden under nästan 150 års verksamhet.

Terese Ädlings examensarbete kan läsas i sin helhet under länken:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1150552/FULLTEXT01.pdf

"Lyckades inte påverka nya skolans fasad"

Exempel på byggnader där politiker i byggnadsnämnden anser att de påverkat utformningen:

Juvelen vid Resecentrum - krav på fasadens utformning.

Elite hotell vid Resecentrum - utformning och husets höjd.

Segerstedtshuset, Dag Hammarskjölds väg - huset drogs in från gatan och höjden sänktes.

Planerat biografhus vid Dragarbrunnsgatan - krav på fördjupat arbete med utformningen.

Exempel på byggnader där politiker anser att de inte kunnat påverka utformningen:

Tiundaskolan - förslag på ändringar i fasaden genomfördes inte av ekonomiska skäl.

Planerad påbyggnad av bostadshus vid Vaksala torg - förslag på större ombyggnad gick inte igenom.

Konstverket Väggmålning, Berlin i Carolinabacken - politiker ansåg sig inte kunna säga nej när kulturnämnden ville ha bygglov.

Bostadshusen vid Stationsgatan (mellan båghuset vid Strandbodgatan och Stationsgatan 12) - tidspress i projektet.

Källa: Terese Ädling: Uppsala växer, masteruppsats Uppsala universitet.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ola Lindqvist