Det börjar med en låst dörr inne i en våning vid Norr Mälarstrand i Stockholm. Utanför den står två flickor. En av dem är dotter till Hjalmar von Sydow, känd som vd för Svenska Arbetsgivareföreningen och en av landets mäktigaste män. Den andra flickan är hennes kusin och inneboende hos familjen.
Året är 1932 och klockan är 17 när flickorna börjar förstå att något inte står rätt till i våningen.
Hjalmars son, 23-årige Fredrik von Sydow, och hans hustru Ingun har precis lämnat bostaden. Flickorna tycker att paret uppträdde konstigt. De hade spillt vin på golvet som Ingun febrilt försökte torka upp innan de lämnade våningen. Dessutom tycker sig flickorna höra rosslande ljud inifrån den låsta dörren. De tar beslutet att ringa en vän till familjen för att få hjälp. Efter en del möda får de delvis upp dörren.
Innanför ser de skymten av en livlös kropp. Polisen tillkallas. Det blir startskottet på ett av de medialt mest uppmärksammade brottsfallen i svensk kriminalhistoria. De dramatiska händelserna som utspelade sig under de von Sydowska morden har efteråt skildrats i pjäser, filmer och böcker.
Samtidigt som polisen tar sig till våningen har Fredrik och Ingun von Sydow satt sig i en taxi. Målet är Uppsala, där Fredrik studerar juridik och filosofi. Taxichauffören som kör dem lägger märke till att Ingun byter strumpor i bilen. Aldrig har han varit med om att en kvinna gör något liknande. Han noterar att strumporna är kraftigt nedsmutsade. Paret uppträder nervöst. På bara en halvtimme röker de ett tiotal cigaretter.
"Jag har bråttom", ska Fredrik vid ett flertal tillfällen utropat för att skynda på chauffören.
Det visar sig att det inte bara finns ett mordoffer i våningen i Stockholm. Polisen hittar tre kroppar. En av dem är Hjalmar von Sydow. Han hittas liggandes på rygg och från ett sår i hans huvud har en stor mängd blod flutit ut på golvet. I samma rum påträffas kokerskan Karolina Herou sittandes på en stol. Även hon har en krosskada i huvudet. Samma sak med hushållerskan Ebba Hamn, som hittas i den motsatta delen av våningen. Något mordvapen hittas inte, men offrens skador tyder på att något tungt och trubbigt har använts. Kanske ett strykjärn. Polisen misstänker tidigt att det är Fredrik von Sydow som är gärningsmannen och att han har begett sig till Uppsala. Vid klockan 21.30 får polisen i Uppsala ett meddelande från kollegorna i Stockholm. Budskapet är tydligt: Leta reda på Fredrik von Sydow.
När Fredrik och Ingun kommer till Uppsala försöker de få ett hotellrum, men allt är fullbelagt. I stället beger de sig till restaurangen på Hotell Gillet vid Fyristorg för att inta supé med några vänner. Under de 20 minuter de sitter vid bordet är stämningen trevlig, även om Fredrik inte verkar vara på festhumör. Tillställningen avbryts av restaurangens hovmästare som säger till Fredrik att två herrar vill prata med honom i vestibulen. Fredrik reser sig och Ingun följer med. Paret ber om ursäkt till sitt sällskap och försäkrar att de snart är tillbaka. Det stämmer inte. Supén på Gillet blir Fredrik och Ingun von Sydows sista måltid.
Paret och hovmästaren går mot vestibulen när hovmästaren säger att besökarna troligen vill prata med Fredrik i enrum. Ingun sätter sig i en länstol för att vänta. Fredrik följer med hovmästaren ytterligare ett par steg. Plötsligt stannar han upp. Han springer tillbaka till Ingun, böjer sig ner över hennes blonda hår som för att viska något. Sedan tar han upp en revolver. Med ett skott i hennes tinning avslutar han Inguns liv. Därefter skjuter Fredrik sig själv i huvudet.
Teorierna om varför Fredrik von Sydow tog livet av fyra personer för att sedan begå självmord är många. En av dem är att hushållerskan Karolina Herou ska ha gömt undan nyckeln till vinkällaren. När Fredrik inte fick alkohol ska han ha blivit så arg att han dödade Herou, sin pappa och kokerskan Ebba Hamn. En annan teori är att Fredrik var drogmissbrukare och hade ekonomiska bekymmer, vilket skulle kunnat bidra till en desperat impulshandling. Vid mordtillfället hade han tagit sin pappas plånbok som innehöll 235 kronor. En summa som i dag motsvarar 7 400 kronor.
Kanske var Fredrik inte den kallblodiga, oberäkneliga suput han målades ut som. Han hade visserligen alkoholproblem men hans vänner uppgav också att han var begåvad och beläst. Kanske begick Fredrik inte dåden på grund av något så trivialt som att han nekades sprit. Det kan ha handlat om en omöjlig kärlekshistoria.
Varken Fredriks eller Inguns fäder accepterade parets äktenskap och förbjöd dem från att bo tillsammans. Att Ingun blev gravid som omyndig 18-åring kan vara orsaken till hennes pappas motvilja.
Protesterna från Hjalmar von Sydows sida kan bero på att Inguns familj inte stod lika högt upp på samhällsstegen som den von Sydowska. Kanske hamnade Hjalmar och Fredrik i bråk om detta. Om Hjalmar yttrade sig nedlåtande om Ingun är det möjligt att Fredrik blev så upprörd att han dödade sin pappa och hans tjänarinnor. Efter det oförlåtliga fadersmordet kan paret bestämt sig för att dö tillsammans. Men trots de många teorierna är det fortfarande ingen som vet exakt varför Fredrik von Sydow utförde morden, hur det gick till, eller om det ens var Fredrik som var gärningsmannen – även om det mesta pekar på det.
Fredrik och Inguns likheter med Romeo och Julia i kombination med att morden drabbade Sveriges överklass gjorde att dådet engagerade Sverige i många år efteråt. Redan ett år efter morden hade pjäsen "Ett brott" av Sigfrid Siwertz premiär i Göteborg. Filmen med samma namn kom 1940 och räknas som en av de bästa svenska filmerna under årtiondet. 1985 sändes tv-filmen "Ett skuggspel" i SVT och på Uppsala stadsteater uppmärksammades händelserna med Anders Frigells pjäs "von Sydowmordens gåta" år 2006.
Fredrik von Sydows begravning ägde rum i kapellet på Uppsala kyrkogård. Överraskande nog var hans svärfar, Alrik Sundén, en av få närvarande. Ingun von Sydow begravdes i Sundén-Cullbergs familjegrav i Stockholm.