Uppsalaforskare odlar virus i jakt på medicin

I ett säkerhetslaboratorium på Biomedicinska centrum i Uppsala har forskare i dagarna börjat odla upp det nya coronaviruset. Syftet är att göra experiment för att få fram motmedel mot sars-cov-2.

– Om ett par veckor hoppas vi ha odlat fram tillräckliga mängder virus för att börja testa substanser som vi tror har potential att förhindra förökningen av sars-cov-2 och förhoppningsvis i framtiden kunna användas som läkemedel mot covid-19, säger Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala universitet.

Viruset kommer från en patient med covid-19, som smittades med det nya coronaviruset under en resa i Kina. Virusodlingen och experimenten görs i ett så kallat BSL3-laboratorium på taket till Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Biomedicinska centrum.

– Laboratoriet uppfyller kraven för att arbeta med de allra farligaste bakterierna och de flesta virus. Någon risk för att personalen som arbetar i laboratoriet ska smittas eller för att odlat coronavirus komma ut därifrån finns inte, säger Åke Lundkvist.

Några av de substanser som forskarna planerar att testa mot sars-cov-2 har forskargruppen tidigare testat mot virusen som orsakar de av myggor respektive fästingar spridda zika- och tbe-virusen.

– Vi räknar även med att testa substanser som avger kväveoxid, eftersom det av oss och andra tidigare i liknande laboratoriestudier visats ha effekt mot det coronavirus som orsakade sars-epidemin i början av 2000-talet, säger Åke Lundkvist.

Virusodlingen finansieras med befintliga medel, men för att kunna genomföra försök i större skala och senare prövningar på djur av substanser som verkar särskilt intressanta hoppas forskarna på rejäla tillskott av forskningsmedel från både svenska och europeiska forskningsråd.

– För människan oprövade substanser måste alltid först testas på djur innan det kan bli tal om att gå vidare och undersöka hur de fungerar på patienter med covid-19, säger Åke Lundkvist.

Något läkemedel som kan användas mot sars-cov-2 under den pågående covid-19-pandemin räknar forskarna inte med att få fram. Så supersnabbt sker aldrig utvecklingen av nya läkemedel.

– Men eftersom sars-cov-2 lär finnas kvar under många år efter att den akuta pandemin är över är det inte orealistiskt att tänka sig att den här forskningen kan ge mediciner som kan användas senare vid mer lokala utbrott eller när helt nya coronavirus i framtiden tar steget från djur till människor, säger Åke Lundkvist.

Ett betydligt mer näraliggande mål för forskargruppen än att utveckla nya effektiva läkemedel mot covid-19 är att ta fram ett enkelt och effektivt antikroppstest som kan visa om en person haft en infektion, om än så lätt, orsakad av sars-cov-2-viruset. 

– I bästa fall kan ett sådant test finnas klart inom bara några veckor, säger Åke Lundkvist.

Varför är det så viktigt att veta om personer har varit smittade och utvecklat antikroppar mot det nya coronaviruset?

– Av två orsaker. Den ena är att det behövs för framtida undersökningar i befolkningen för att ta reda på hur många som haft covid-19, även människor som aldrig sökt vård. Den andra är att det behövs för att få svar på frågan hur länge man blir immun mot sars-cov-2-viruset efter att ha haft covid-19. Svaret är jätteviktigt för det fortsatta arbetet mot covid-19, inte minst för möjligheterna att utveckla vaccin, säger Åke Lundkvist.