Många känner sig maktlösa inför klimathotet och en del tror att allt håller på att barka åt skogen. Men faktum är att klimatarbetet i Uppsala ger resultat.
Enligt kommunens beräkningar orsakade Uppsalaborna i snitt 9,3 ton växthusgaser år 1990 genom sin konsumtion av varor och tjänster. 2016 hade siffran sjunkit till 5,9 ton, vilket innebär en minskning med 36 procent.
Den främsta anledningen är att allt mer fjärrvärme tillverkas av biobränslen. I och med att den omställningen fortsätter tror kommunen på sjunkande utsläpp i Uppsala även i framtiden.
Bland orosmolnen finns det ökande flygresandet samt den höga andelen plast i avfallet.
Uppsala kommun som organisation är en storkonsument av plast och man har nyligen beslutat att till år 2030 enbart köpa in återvunnen eller förnybar plast. Det kan även handla om plast gjord av sockerrör eller majs.
Klimatarbetet i Uppsala rullar vidare på flera plan. Exempelvis har UL slagit fast att all busstrafik ska vara fossilbränslefri om två år. Bolaget ser det som fullt möjligt att uppnå målet genom den pågående övergången till biodiesel, biogas och el.
Det skulle i så fall innebära att de cirka tusen varv runt jorden som UL:s bussflotta årligen avverkar ska ske utan utsläpp av växthusgaser från 2020. Under 2017 kom UL upp i 76 procent andel fossilfria drivmedel.
Vidare görs stora satsningar på solkraft i Uppsala som idag är den kommun i riket med flest anläggningar för produktion av solel.
Förra veckan antog kommunfullmäktige ett nytt energiprogram och enligt det ska Uppsala vara fossilfritt år 2030. Är det verkligen möjligt att genomföra en så stor förändring på bara tolv år?
Ja, det tror i alla fall kommunalrådet Maria Gardfjell (MP).
– En av de största utsläppskällorna i Uppsala är transporter och resor. Inom det området ska det ske en övergång till fordon som drivs främst med el och biobränslen. Elen ska framställas av exempelvis vind och sol, säger Maria Gardfjell.
Hur ska det gå att få fram så mycket el att det räcker för alla transporter som idag görs med fossila bränslen?
– Det handlar inte bara om ökad produktion utan även om att spara el. Det kan bli möjligt genom energisnåla produkter och smarta elnät.
– Det gäller också att tillgången på el fördelas på ett smart sätt när den används som mest, dels under dygnet, dels under året. Det finns tekniska system som kan ordna det.
Maria Gardfjell tar även upp sopförbränningen vid Vattenfalls anläggning i Boländerna. Hon tror att återvinningen av avfall kommer att utökas så mycket att sopförbränningen kan avvecklas på sikt.
– Regeringen håller på att ändra reglerna för förpackningsindustrin så att det blir fler kärl för sopsortering nära människors bostäder. Då går det att få bort inte minst plasten som är ett stort återstående problem ur klimatsynpunkt när torveldningen upphör i Uppsala, anser Maria Gardfjell.
Hon framhåller att kommunen justerat soptaxorna så att det numera lönar sig bättre för Uppsalaborna att källsortera för återvinning. De som skickar mycket avfall till sopförbränning får betala mer än tidigare medan insamlingen av komposterbart avfall blivit billigare.
– Folk kan tjäna stora pengar på att sortera rätt så det är ett viktigt incitament.