För att komma till rätta med utförare som inte ger tillräckligt bra äldreomsorg inför Uppsala kommun nästa år en ny modell med bland annat varningar. Den omfattar såväl privata som kommunala vårdgivare.
– Om leverantören inte rättat till brister kan avtalet hävas efter två varningar, vilket är nytt. Det uppger äldrenämndens ordförande Caroline Hoffstedt (S).
Ytterligare en nyhet är att kommunen kan kräva återbetalning till exempel för ej utförda arbetsuppgifter eller om personalen har alltför låg utbildning.
– Säg att det saknas arbetsterapeut på ett äldreboende trots att det utlovats av vårdgivaren. Då kan kommunen begära att ersättning betalas tillbaka, berättar Caroline Hoffstedt.
Kommunen har väl även tidigare gett sanktioner vid brister inom äldreomsorgen?
– Ja, men nu ska reaktionerna komma snabbare. Hittills har det även varit otydligt när åtgärder kan krävas, säger Caroline Hoffstedt.
Enligt henne ska kommunen öka kvalitetskraven inom äldreomsorgen bland annat när det gäller hur många anställda som besöker äldre med hemtjänst.
– Vi har redan påbörjat arbetet med att få ner antalet personer som arbetar hemma hos dem med hemtjänst. Sedan 2018 har snittet minskat från 18 till 13 personer per vårdtagare.
Vad kan kommunen göra åt det?
– Vi kräver redan idag att en viss andel av personalen ska ha minst undersköterskeutbildning. Problemet är att det inte finns tillräckligt många med den utbildningen, uppger Caroline Hoffstedt.
– För att locka fler att utbilda sig ska kommunen bli en mer attraktiv arbetsgivare genom bland annat bättre scheman och färre anställda per chef.
En stor del av äldreomsorgens personal utgörs av personer från andra länder. Caroline Hoffstedt ser både för- och nackdelar.
– Det är tack vare invandrare vi klarar att bemanna äldreomsorgen men en del är inte tillräckligt bra på svenska. Vi har därför infört en modell med språkombud på arbetsplatserna som ger stöd i svenska och det vill jag bygga ut.
Uppsalas äldreomsorg kostar ungefär 1,8 miljarder kronor under 2019. Antalet Uppsalabor som är äldre än 80 år beräknas öka med 50 procent på sju år till cirka 13 600 personer, vilket givetvis innebär högre kostnader.
Hur ska kommunen ha råd med en bra omsorg när de äldre blir fler?
– Vi har inga planer på att höja kommunalskatten men vi ligger på finansministern för att få mer pengar från staten.
Caroline Hoffstedt säger att kommunen måste vi hitta nya arbetssätt för att ha råd med framtidens äldreomsorg. Hon tror att en lösning är den nya teknik som är på väg in.
Till exempel ska kommunen på försök under 2020 installera kameror i sovrummet hemma hos äldre. På så sätt kan nattpatruller se på distans via monitorer när någon behöver hjälp och därmed slippa åka ut på nattliga tillsynsbesök.
Innebära det inte en risk för den personliga integriteten att vara kameraövervakad?
– Det kommer att vara frivilligt. Men snarare ökar integriteten eftersom de äldre slipper att personalen går in hos dem på nätterna och kanske även väcker dem. Dessutom frigör det resurser som kan användas till annat.
I flera år har Uppsala avsatt mer pengar till äldreomsorgen än snittkommunen, räknat i antal kronor per invånare över 80 år. Men 2018 hamnade Uppsala fyra procent under genomsnittet.
Orsaken kan vara att Uppsala snålar in på äldreomsorgen. Men Caroline Hoffstedt menar att budgetkrympningen tyder på att pengarna används effektivt och inte slösas bort.
Hon tycker det är mer relevant att granska hur många som tycker att äldreomsorgen fungerar.
Enligt Sveriges kommuner och regioner är 86 procent av Uppsalaborna nöjda med hemtjänsten och 74 procent med sitt äldreboende.
Siffrorna kan verka höga men faktum är att Uppsala hamnar på den sämsta fjärdedelen av kommunerna när det gäller nöjdheten med äldreomsorgen.
– Vi behöver öka kvaliteten, fler ska vara nöjda. Det finns kommuner där fler är nöjda med äldreomsorgen trots mindre kostnader, kommenterar Caroline Hoffstedt.
– En förklaring kan vara att de kommunerna är bättre på att anpassa omsorgen efter de äldres behov och önskemål, till exempel med flexiblare tider för hur och när hjälpen ska utföras.
Ett stort problem för många äldre är brist på sociala kontakter. Av de äldre i Uppsala med hemtjänst svarar 52 procent att de besväras av ensamhet.
2019 öppnade regeringen för en ny boendeform kallad trygghetsboende. För en plats på ett vanligt äldreboende krävs i dag att personen är svårt sjuk. Äldre som känner sig otrygga och ensamma i den egna bostaden får ofta nej när de efterfrågar en plats på äldreboende.
En tank med trygghetsboende är att bryta isoleringen och öka tryggheten för äldre som behöver vård men är för friska för ett vanligt äldreboende.
På trygghetsboendet ska det finnas till exempel gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge.
– Trygghetsboende kan vara ett bra sätt att minska ensamheten och är något jag vill se mer av i Uppsala. Men om det hela blir av hänger på byggmarknadens aktörer och att kommunen ställer krav på trygghetsbostäder när det byggs nya bostadsområden, säger Caroline Hoffstedt.