– Målet är att få fördjupade kunskaper som kan bidra till utvecklingen av behandlingar för att motverka organsvikt och död hos svårt sjuka patienter, säger docent Robert Frithiof, läkare inom anestesi- och intensivvård vid Akademiska sjukhuset och huvudansvarig för studien.
Undersökningen är den första, och hittills enda, forskningsstudie kring patienter med covid-19 som startat i Sverige. Den ska omfatta totalt cirka 100 patienter som behöver intensivvård på grund av blodförgiftning, sepsis, till följd av sin infektion.
– Redan efter ett par veckor har vi inkluderat ett tiotal patienter i studien, berättar Robert Frithiof.
Vid sepsis har kroppens immunförsvar i sina försök att bekämpa en infektion löpt amok och stör och skadar livsviktiga organ som till exempel njurarna, lungorna och hjärtat.
– Fortfarande har vi dock begränsade kunskaper om mekanismerna för detta immunangrepp vid sepsis, i synnerhet den sorts sepsis som drabbar patienter i samband med covid-19, säger Robert Frithiof.
Under tiden som patienterna i studien får intensivvård efter gängse behandlingsrutiner tas dagligen blod- och urinprover – och i vissa fall, när luftvägarna ändå undersöks, även prover av luftvägssekret.
– Provtagningen görs enbart när patienten eller anhöriga har lämnat sitt medgivande och på ett sätt som aldrig negativt ska kunna påverka själva intensivvården av patienten, säger Robert Frithiof.
Proverna skickas till samarbetspartners i Maastricht i Nederländerna för att med avancerade metoder analysera en stor mängd olika ämnen som har betydelse för inflammation (se faktaruta). Svaren på analyserna ska sedan jämföras med uppgifter om själva sjukdomsförloppet.
– På så sätt hoppas vi kunna identifiera vilka specifika ämnen och halter av dem som är kopplade till olika grader av försämringar av funktionen hos njurar, lungor och andra organ och i värsta fall död. Omvänt är det förstås även viktigt att få veta vilka ämnen som kan vara till nytta för patienterna, säger Robert Frithiof.
Forskarna hoppas att sådana kunskaper ska ge uppslag till helt nya tänkbara behandlingar för att i ett så tidigt skede som möjligt kunna bryta det negativa sjukdomsförloppet och påskynda tillfrisknandet.
– Man kan till exempel tänka sig att använda olika filter i dialysmaskiner för att rena blodet från vissa skadliga ämnen, men också direkt farmakologisk behandling för att sänka halterna av dem. Sådana behandlingar måste dock utvärderas i noga kontrollerade prövningar, säger Robert Frithiof.
Forskningsstudien, som sponsras av Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Vetenskapsrådet, ska följa patienterna under upp till ett år från det att de lades in för intensivvård för konstaterad eller misstänkt covid-19.
– Vi kommer dock fortlöpande att bearbeta uppgifterna som samlas in. Vår förhoppning och tro är att vi har material för en första rapport före sommaren. Målet är att få den publicerad så fort som möjligt, säger Robert Frithiof.
Forskningsstudien genomförs när covid-19 ställer intensivvården inför en av dess allra största utmaningar någonsin.
– Att få till en sådan här studie under rådande omständigheter är en enorm laginsats av inblandade sjuksköterskor, forskare och läkare i allmänhet, men i synnerhet av de två forskningssjuksköterskor som vi har på kliniken, säger Robert Frithiof.