Det är sista april och uppemot hundratusen människor rör sig i Uppsala city. Bland folkmassan i Carolinabacken detonerar en självmordsbombare två sprängladdningar, samtidigt som tungt beväpnade gärningsmän öppnar eld mot passagerare ombord på ett fullsatt pendeltåg vid Resecentrum.
Scenariot är inte helt taget ur luften.
Framöver anses islamistiskt motiverad terrorism vara det största terrorhotet mot Sverige. Det konstaterar Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, i sin helårsbedömning för 2018. Terrorhotnivån i Sverige ligger också kvar på förhöjd nivå, en trea på en femgradig skala sedan i december 2017, då beslutet fattades av säkerhetspolischefen. Också svenskarnas oro för terrorism har ökat sedan i fjol, visar en färsk undersökning från MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I deras rapport från januari i år uppger 73 procent av befolkningen att de är oroliga för internationell terrorism och organiserad brottslighet.
Det är polis och säkerhetspolis som har huvudansvaret för säkerheten och för att hantera terrorhot. Det innebär att polisens uppgift är att direkt ingripa mot ett påbörjat terrorattentat eller annat våldsdåd.
Så hur väl rustat är Uppsala för ett terrordåd?
En rundringning bland ansvariga aktörer visar att beredskapen är god – åtminstone på pappret.
På Akademiska sjukhuset blev terrorattacken på Drottninggatan också startskottet för arbetet med en ny och vassare katastrofplan. Den plan som i ett utsatt läge försätter hela sjukhuset i beredskap har ansetts otillräcklig vid en händelse med ett extremt stort skadeutfall.
– I den omvärldsbevakning vi gjort under året har vi tagit del av utvärderingar av akutsjukvård efter stora terrordåd. Det vi ser är hur massivt trycket blir när ett stort antal drabbade människor kommer in till akuten samtidigt och behöver vård, säger Fredrik Tedenlind, säkerhetschef.
Utvärderingen har lett till att Akademiska nu lägger in ytterligare en växel i form av en katastrofplan 2.0, en så kallad ”masskadeplan”. Ett tänkbart scenario är att det kommer in 50-60 skadade personer samtidigt.
– Då är frågan hur vi kan optimera vårt arbetssätt där många verksamheter berörs för att få till effektivare flöden i hela vårdkedjan. Vår kartläggning visar på flera förbättringsområden, säger Fredrik Tedenlind.
Två exempel är hur extrapersonal kallas in och hur lokalerna utnyttjas.
– Larmkedjan för att kalla in extrapersonal behöver bli mer effektiv och vi har sett att lokalerna på akutmottagningen inte räcker till, där kanske vi behöver frigöra större utrymmen, säger han.
Uppsala kommun har bedömt att inga konkreta åtgärder eller förbättringar behövs.
– Vi har redan i dag ett nära samarbete med polis och säkerhetspolis vad gäller hotbilder och risker för attentat. Skulle ett terrordåd inträffa har vi goda rutiner för hur vi ska organisera oss och agera, säger Per Eriksson, kommunens säkerhetssamordnare.
I dag finns inga planer på att sätta ut fysiska hinder för att förhindra och försvåra terrordåd med fordon, något som däremot gjorts i Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö.
– Vi har valt bort betongsuggor på gågatan. Däremot diskuterar vi en ökad begränsning av biltrafik i city, som ett led i att öka tryggheten generellt. Parallellt med detta jobbar vi just nu fram en handlingsplan för trygghet och säkerhet och vi har förstärkt i city med patrullerande säkerhetsvakter.
Länsstyrelsen har ett samordningsansvar vid kriser, katastrofer och terrorhot. Anders Leijon, krisberedskapshandläggare, berättar att en tjänsteman finns i beredskap dygnet runt.
– Vi har inte gjort något särskilt eftersom det redan finns en väl utvecklad krisberedskap som kan starta upp direkt om något sker. Bedömer vi att vi behöver informera kommun, landsting och andra aktörer kallar vi till ett samordningsmöte oavsett tidpunkt på dygnet.