Finansbolaget 24Money hade som affärsidé att låna upp pengar från småsparare mot löfte om hög ränta. Men cirka 37 miljoner kronor uppges ha försvunnit, vilket drabbat runt tusen privatpersoner.
På rättegångens sista dag begärde kammaråklagare Lise-Lotte Tegler att samtliga fem personer som stått inför rätta ska dömas till fängelse för grova ekonomiska brott.
Lise-Lotte Tegler pekade ut två huvudaktörer i målet, dels en advokat från Mellansverige, dels en 53-årig affärsman från Uppsala. Hon krävde att de båda männen får fängelse i mellan sex och åtta år vardera för bland annat grovt bedrägeri.
Den 53-årige affärsmannen har tidigare ifrågasatts för affärer då privatpersoner blivit av med sparpengar. Under sin plädering hävdade Lise-Lotte Tegler att 53-åringen i åratal lurat till sig pengar "genom ett avancerat dribblande med miljoner."
53-åringen satt bara några månader i styrelsen för ett av 24Money-bolagen. Enligt åtalet har han dock i flera år fungerat som faktisk företrädare för företagen.
53-åringens försvarare Rolf Klintfors ifrågasatte om hans klient verkligen kan anses som företrädare i 24Money-sfären. Han sa även att 53-åringen hade fått klartecken från experter innan han genomförde vissa av de ekonomiska handlingar han åtalats för.
Till skillnad från 53-åringen har den åtalade advokaten suttit i styrelsen för flera av 24Money-bolagen. Lise-Lotte Tegler hävdade att advokaten var fullt medveten om vad som försiggick i bolagen.
– Det är anmärkningsvärt att han stannade kvar i styrelserna, sa hon.
Advokaten har medgett att han slarvat med att bokföra vissa verifikationer men förnekar brott i övrigt. Den åtalade advokatens försvarare Anders Malmsten framhöll att hans klient saknat ägande i bolagen och inte gjort någon ekonomisk vinning från 24Money.
– Han har bara haft en begränsad del av de beslut som fattats i verksamheten, sa Anders Malmsten.
Under rättegången har advokaten berättat att han tvingats lägga ner sin advokatbyrå och säga upp personalen till följd av att han varit häktad i sju månader. En av de som då förlorade jobbet var advokatens hustru som i stället fått ta ett lågavlönat arbete.
Parets bostad, sommarstuga och ett par miljoner kronor i bankmedel har säkrats av kronofogden och enligt advokaten kan familjen få söka sig till en hyresrätt för att ha någonstans att bo.
Advokaten har begärt utträde ur Advokatsamfundet, för att slippa tvingas ur samfundet om han fälls.
En advokat som fälls för grova brott kan räkna med att uteslutas ur Advokatsamfundet vilket i praktiken innebär yrkesförbud. Uteslutning är mycket ovanligt och under 2019 inträffade inget sådant fall.
Fyra av de åtalade, däribland advokaten, krävs tillsammans på 43 miljoner kronor i skadestånd.
– Döms jag får jag ta ett vanligt arbete och mina möjligheter att betala av skadeståndet är då högst begränsade, konstaterade advokaten.
Lise-Lotte Tegler krävde även att tre andra åtalade ska dömas till minst tre års fängelse.
24Money hade tillstånd från Finansinspektionen, FI, att låna upp pengar från allmänheten. Ett villkor var att bolaget hade ett eget kapital på minst 10 miljoner kronor.
Enligt åtalet var dock 24Money på ruinens brant redan 2014. För att klara FI:s kapitalkrav ska de ansvariga i bolaget under 2014 ha bokfört en tillgång på 12 miljoner kronor med påhittade handlingar.
Bedrägeriet mot småspararna i 24Money påstås ha varit upplagt som ett pyramidspel. De utbetalningar som gjordes till sparare i form av insatta medel och räntor ska ha tagits från andra sparares pengar tills upplägget rasade samman.
Upprinnelsen kring utredningen av 24Money-härvan var att revisorerna hoppade av i mars 2017 och kontaktade Ekobrottsmyndigheten. Revisorerna hade upptäckt att miljontals kronor av småspararnas pengar slussades från 24Money till ett bolag utanför koncernen. Det fanns dock personkopplingar mellan 24Money och det externa bolag dit pengarna fördes.
Den information 24Money gett till spararna, att deras insatta medel stannade i koncernen, betecknade revisorerna som vilseledande.
Vart de 37 förvunna miljonerna tagit vägen är oklart. Utredarna har spårat pengarna till bland annat ett bolag i Litauen men inga medel har kunnat säkras där.
De åtalade hävdar att pengar har förbrukats i verksamheten på löner och andra normala driftskostnader.