Unga oroliga för miljöhoten

– Vi kommer att konsumera jeans, sen dör folk, allt dör. Det sa en av eleverna som deltog i min första studie, som om det var det mest naturliga i världen. Kommentaren möttes av skratt från de andra eleverna, men fick stå oemotsagt, för ingen kunde säga emot. Då fick jag en aha-upplevelse och tänkte att detta måste jag gå vidare med, berättar Kajsa Kramming, doktorand vid Kulturgeografiska intuitionen vid Uppsala Universitet.

Hur negativa eleverna var när de pratade om sin framtid kopplad till miljöfrågor förvånade Kajsa och fick henne att genomföra en andra studie med samtalsbaserade workshops. Elevernas diskussioner blev underlaget till Kajsas Krammings forskning och den avhandling som hon nyligen har publicerat.

– Jag insåg snart att attityder som ”folk dör, allt dör” främst var kopplad till miljöfrågan. Men ju mer de fick diskutera dessa frågor desto mindre deterministiskt blev deras resonemang. Även om de aldrig kom så långt att de såg en värld full av möjligheter, säger Kajsa Kramming.

Maria Oljana är forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Örebro universitet. Både hon och Kajsa Kramming lyfter behovet av hopp som en drivande kraft, vilket kan inges i skolan.

– Ungdomar är ingen homogen grupp och de hanterar oro på olika sätt. Det behöver man vara medveten om när man berör ämnet i klassrummet. Vissa kommer att koppla bort när ämnet kommer på tal, andra blir engagerade. Men något vi alla behöver är hopp. Somliga finner det i tilltron till teknik, andra till politiker och sociala rörelser.

Kajsa Kramming menar att avsaknaden av hopp ofta leder till handlingsförlamning.

– Jag kan inte säga hur det går för dem som inte får en möjlighet att ventilera ämnet, men en rimlig tanke är att känslor av maktlöshet och hopplöshet är dominerande hos dessa ungdomar. Vilket leder till att handlingskraft uteblir, säger Kajsa Kramming och påpekar att denna grupp även är den största.

Är det något område som ungdomar ser positivt på?

– Ja, rörande chanserna att exempelvis få ett bra jobb i framtiden, jämställdhetsfrågor och teknikutvecklingen. Men vid just miljöfrågor låser det sig. Samtidigt som de tycker att miljöfrågorna är väldigt viktiga. Under samtalen uttryckte många en känsla av att det nu krävdes kraftfulla tag. Samtidigt som de vill att det ska vara lätt att leva miljövänligt. Det ska inte innebära en uppoffring att exempelvis köpa kravmärkt mat, säger Kajsa Kramming.

I din studie deltar inga elever från praktiska program. Hur tror du att det har påverkat ditt forskningsresultat?

– Jag tror inte att det har haft en särskilt stor påverkan, då resultatet var så pass samstämmigt. Däremot kan synen på den egna rollen i samhället vara annorlunda i den gruppen. De kan se olika på hur man kan bidra genom sitt jobb, vilket de skulle ha större erfarenhet av eftersom de varit ute på praktik, säger Kajsa Kramming.

Maria Ojala har även hittat vissa andra skillnader mellan olika grupper.

– Generellt så är tjejer är mer oroliga över klimatförändringarna, vilket kan kopplas till att de i större utsträckning än killar har universella värderingar. Det är även vanligare att killar är klimatskeptiker, även om de är få. De som tar avstånd använder ofta tid och rum som argument. Att problemen inte kommer uppstå under deras livstid, eller långt bort från Sverige, säger Maria Ojala och påpekar att det kan vara deras sätt att finna hopp.

Är ungdomarnas oro befogad?

– Ja, absolut, säger Kajsa Kramming.

Hennes disputation sker den femte maj.