I dag finns mellan 200 och 300 unga i Uppsala kommun som valt att hoppa av skolan - bland dem kan det finnas flera som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Förra året nådde kommunen runt 180 avhoppare med olika insatser. Planen är att bygga upp en organisation för att hitta de övriga.

– Vi vill få i gång en verksamhet under det här året. Vi har ett aktivitetsansvar för alla upp till 19 år och det måste vi ta. De som hoppar av skolan är en bred grupp och bara en liten del är i riskzonen för kriminalitet. Men dom måste vi nå, säger Ulrik Wärnsberg (S) ordförande i arbetsmarknadsnämnden.

Han anser att det bör bli i form av uppsökande verksamhet där kontakt tas med varje enskild individ.

Artikelbild

| Nöjda för stunden. Ulrik Wärnsberg (S) och Ilona Szatmari Waldau (V) tycker att kommunens insatser är tillräckliga i dag men är beredda att öka dem om det inte räcker till.

– Vi måste försöka lotsa in dem i någon form av arbete eller utbildning, troligen i andra skolformer än den vanliga, som folkhögskola eller vuxenstudier. Det ska vara individuella lösningar. Det handlar ju om unga som vänt den vanliga skolan ryggen.

Borde inte föräldrarna ta ett större ansvar för barnens situation?

– Det finns alltid ett föräldraansvar. Men om föräldrarna inte har jobb och lever på socialbidrag så hamnar hela familjen i en negativ situation som kan vara svår att bryta, säger Ulrik Wärnsberg.

Läs mer: Så jobbar polisen mot gängen

Ilona Szatmari Waldau (V), kommunalråd med ansvar för sociala frågor, känner oro inför utvecklingen.

– Vi har problem i Uppsala, men de är mindre än i jämförbara kommuner. Jag är mest orolig för klyftorna i samhället, och de ökar, säger hon.

Effekten kan bli att fler unga dras in i kriminalitet. En av de viktigaste insatserna för att motverka det är, enligt Ilona Szatmari Waldau, kommunens nya samarbete mellan skola, socialtjänst och polis, SSP, som UNT berättat om den senaste veckan. SPP ska snabbt kunna möta oroligheter i olika stadsdelar,

– Men vi har också lagt mycket resurser på exempelvis gratis fritidsaktiviteter och vi arbetar för att få bort avgifter för utflykter och annat i skolan så att alla barn kan vara med. När regeringen och Vänsterpartiet höjde underhållsstödet till ensamstående föräldrar sade vi att det inte ska påverka socialbidraget i Uppsala, på så sätt kan de som har det sämst få lite mer pengar över. Det är viktiga förebyggande insatser, säger hon.

Varför gör ni inte mer?

–  Vi är beredda att göra mer när det behövs. Men jag tycker att vi har ett bra förebyggande arbete idag och vi kan inte göra allt lokalt. Arbete är en sådan viktig faktor. Om föräldrar har ett jobb att gå till så ser unga att också de har en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Läs mer: Han lämnade gängvärlden

När det gäller arbetsmarknaden säger Ulrik Wärnsberg att kommunen tar ett lokalt ansvar bland annat genom de kommunala välfärdsjobben.

– Då prioriterar vi barnfamiljer så att föräldrarna får en chans att hitta ett eget arbete. Det har minskat bidragsberoendet, säger han.

Men ni har färre välfärdsjobb än tidigare?

– Vi har just nu 244. Antalet ökar och minskar efter behov. Så ska det vara.

Forskaren Amir Rostami efterlyser i söndagens UNT riktade insatser direkt mot individer som hamnat eller riskerar att hamna i gängmiljö eller annan kriminalitet.

Är det något för Uppsala, Ilona Szatmari Waldau?

– Vi jobbar på ett liknande sätt sedan några år. Om man ser att en ung person exempelvis deltar i stenkastning så tar vi kontakt med hela familjen för att tillsammans få den unge att sluta. Oftast är familjen positiv och vill vara med i arbetet.

Om inte familjen ställer upp så måste socialtjästen göra en orosanmälan. Den leder till en tvingande kontakt.

– Sättet att arbeta är mer effektivt än att ta bort den unge och sätta honom eller henne på ett HVB- hem, säger Ilona Szatmari Waldau.