Att handla droger på nätet är inte svårare än att köpa andra varor på internet. Det finns en rad hemsidor som erbjuder allt från cannabis till ångestdämpande tabletter.
Den numera nedsläckta webbsajten Habbanisten, som stoppades av Uppsalapolisen vid årsskiftet, sålde flera narkotikaklassade preparat och verkar ha fungerat som vilket annat företag som helst.
På webbsidan kunde köparna ge omdömen. I augusti i fjol skrev till exempel signaturen Nacken: "Mycket bra kvalitet och kunden i fokus" och gav Habbanisten högsta betyg med fem stjärnor.
De så kallade webbshopparna för droger erbjuder köparna flera fördelar jämfört med att handla av narkotikalangare på gatan. Till exempel kan köparen göra sina beställningar hemma vid datorn och slipper utsätta sig för risker i kontakten med langare.
Det krävs inte heller något kriminellt kontaktnät. Följden är att personer som skaffar droger på internet i hög utsträckning är okända för myndigheterna.
"Detta tycks särskilt gälla för kvinnliga köpare även om kunskapsläget är lågt", skriver Tullverket och Polisen i en rapport från 2016 om drogsituationen i Sverige.
Enligt rapporten finns indikationer på att personer i Sverige i högre utsträckning än i andra länder köper narkotika på internet.
Droghandeln på nätet har vuxit kraftigt de senaste åren vilket skapar en rad nya problem för myndigheterna.
Webbaserade drogmarknader är svåra att kontrollera eftersom tillverkare, leverantörer, webbhotell och betaltjänster ofta finns i olika länder. Många gånger använder brottslingarna dessutom krypterad kommunikation, kryptovalutor och dolda marknadsplatser.
Trots det är läget långt ifrån hopplöst menar Stewe Alm vid underrättelseenheten inom Nationella operativa avdelningen hos Polisen.
– Sedan 2015 har vi genom samarbete med internetleverantörerna stängt ner flera hundra sajter som salufört narkotika. Polisen har förstärkt sin it-kompetens och vi hänger med bra trots att användning av kryptering, kryptovalutor och liknande ökar.
Han uppger att cirka 100 personer som sålt knark på nätet har lagförts i Sverige de senaste tre åren.
Om polisen säger sig hänga med bra är frågan hur Habbanisten kunde sälja narkotika i flera månader via sin webbsida. Stewe Alm svarar att polisen inte kan vidta tvångsmedel hur som helst.
– Allt måste ske på ett rättssäkert sätt. Det tar tid att kartlägga verksamheterna men när det är klart brukar polisens operativa delar gripa in.
Lars Hansson, sakkunnig i drogfrågor vid Tullverket, ger en lite annan bild än Stewe Alm. Han säger att det ofta finns misstankar om stora ärenden med webbaserad narkotikaförsäljning som myndigheterna inte ingriper mot på grund av resursbrist.
– Inom Tullen klarar vi ungefär två stora dopingärenden per år, mer än så räcker resurserna inte till.
Han lyfter även fram en annan svårighet.
– När en hemsida för narkotikaförsäljning stängs ner har namnet på den ofta hunnit bli ett inarbetat varumärke bland köparna. Det medför ofta att någon helt annan person startar en ny hemsida med samma namn där man också säljer narkotika. Jag skulle gärna se ett förbud mot att använda namnen från de här borttagna hemsidorna.
Lars Hansson tror att kampen mot narkotikaförsäljningen på nätet kan förhindra en hel del annan brottslighet och säger att ungefär 95 procent av alla skjutningar på senare år har varit drogrelaterade.
En annan viktig aspekt är de stora risker som köparna utsätter sig för.
– Våra analyser av preparat som sålts via nätet visar att halten av narkotiska substanser kan vara mångdubbelt högre än vad som angetts. Dödligheten av narkotika i Sverige är den näst högsta inom EU i relation till befolkningsmängd. Många av dödsfallen är kopplade till näthandeln, säger Lars Hansson.