Tris kartlägger gömda och glömda

Gömd och glömd ska kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck mot intellektuellt funktionsnedsatta. Uppsala är en av fyra städer i landet som deltar.

Uppsala2016-11-07 09:00

Det är organisationen Tris, Tjejers rätt i samhället, som genomför kartläggningen som går under namnet Gömd och Glömd. Det ska ske under tre år med hjälp av pengar från Arvsfonden.

– Vi vet att 30 procent av flickorna i gymnasiesärskolan med utlandsfödda föräldrar inte får gifta sig med vem de vill. Men vuxna som har en intellektuell funktionsnedsättning glöms ofta bort när man pratar om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med projektet är att ta reda på hur omfattande det är, säger Serine Gunnarsson som är projektsamordnare för Gömd och Glömd.

Tris har uppmärksammat problemet bland annat genom de samtal organisationen får till sin jourtelefon. En rad olika personer har hört av sig till Tris, bland dem LSS-handläggare, socialsekreterare, och personer från olika skolor som arbetar med personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– De har ofta frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. Nu vill vi undersöka vad handläggarna själva har för erfarenhet och kunskap. Vi tror att deras kompetensnivå måste höjas i de här frågorna. Vi kommer också att vända oss till daglig verksamhet för att se om de kommer i kontakt med hedersrelaterat förtryck, säger Serine Gunnarsson.

Vilka drabbas?

– Vad vi vet är att det främst handlar om unga flickor. Men också unga män eller pojkar. Att de kan giftas bort uppmärksammas inte så ofta. Familjer kan göra det för att få avlastning. Ofta är det en kvinna från utlandet som får ansvaret i stället. Den unge mannen har oftast inget att säga till om, han kanske inte ens är medveten om att han gifts bort, säger Serine Gunnarsson.

Problematiken för unga flickor är snarlik. Bruden har oftast inte träffat sin man innan giftermålet. Hon kan lockas med löften om att få det bättre, bli normal, få en fin brudklänning och så vidare.

– Ofta har varken pojkar eller flickor inte en chans att avgöra själva vad de behöver. Risken är att de utnyttjas på olika sätt, säger Serine Gunnarsson.

Samtidigt är intellektuellt funktionsnedsatta väldigt beroende av sina anhöriga som ofta är deras personliga assistenter. Det gör att familjen enkelt kan sätta gränser för vad deras barn får göra.

– Giftermålet blir slutpunkten på något som har pågått under hela livet.

Vad kan man göra åt problemet?

– Det här handlar ju om allvarliga brott. Sedan 2014 är det förbjudet med tvångsäktenskap i Sverige. Det förekommer även könsstympning av som också är straffbart. Förhoppningsvis kan Gömd och Glömd leda till att fler anmäler tvångsäktenskap till polisen. För att komma dit måste kunskapsnivån höjas, säger Serine Gunnarsson.

Tris ska leverera två rapporter, och en antologi där bland annat forskare skriver om hedersproblematik.

Fakta Får inte bestämma själva

Studien Trippelt utsatt hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som Tris publicerade 2012 visar att 29 procent av flickorna på gymnasiesärskolan med utlandsfödda föräldrar inte får bestämma vem de ska gifta sig med. För pojkar med utlandsfödda föräldrar är siffran 16 procent.

Hela 44 procent av flickorna har föräldrar som inte tillåter dem att delta i vissa fritidsaktiviteter tillsammans med vänner, gå på bio eller på fester. Det kan jämföras med 26 procent av pojkarna.

För flickor och pojkar med svenskfödda föräldrar är siffrorna 6 respektive 13 procent.

Källa: Tris

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om