Tingsrättens dåliga ekonomi ger lång väntan på dom

Efter en tuff vår med flera stora mål tvingas tingsrätten lägga mindre rättegångar på hyllan. Nu ser tingsrättschefen stor risk för bristande förtroende för rättsystemet och att den egna personalen blir utbränd.

Catarina Barketorp, lagman Uppsala tingsrätt, slår larm om att myndighetens pressade ekonomi kan leda till utbränd personal och bristande förtroende för rättsväsendet.

Catarina Barketorp, lagman Uppsala tingsrätt, slår larm om att myndighetens pressade ekonomi kan leda till utbränd personal och bristande förtroende för rättsväsendet.

Foto: Tomas Lundin

Uppsala2019-06-26 09:51

Årets första sex månader har varit tuffa för Uppsala tingrätt med flera stora och tidskrävande mål.

– Under mina fyra år har vi aldrig haft såhär många och långa förhandlingar på så kort tid, säger Catarina Barketorp, lagman på Uppsala tingsrätt.

Under årets första kvartal har förhandlingstiden ökat med 33 procent jämfört med samma period året innan.

– Förr var en förhandling på tre dagar långt, idag är tre dagar ingenting, konstaterar Catarina Barketorp.

Mycket spelar roll för att situationen ser ut som den gör och det är svårt att peka ut enskilda faktorer.

– Det jag tycker blivit påtagligt de senaste åren är att brottmålen blir större.

En anledning kan vara ökad gängkriminalitet och gängskjutningar med många åtalade. Det kan också handla om en ensam förövare som till exempel begått sexuella övergrepp på internet och där polisen hittat många offer.

– Båda kategorierna kan bli väldigt stora mål.

Sättet att fördela pengar till domstolarna är inte heller anpassat till dagens stora och komplicerade mål.

Idag är ett mål en pinne och varje pinne ger en peng. Men ett mål kan vara en person som stulit och där polisen begär en försvarare, men så håller inte bevisningen och utredningen läggs ner. Ett mål kan också vara en liga med sex medlemmar på stöldturné som alla ska ha varsin försvarare och där åtalet går till dom efter fem förhandlingsdagar.

– Då blir det väldigt skevt när målen blir större utan att våra resurser ökar, säger Catarina Barketorp som gärna ser att systemet ändras.

I dagsläget gör de stora och långa rättegångarna att mindre mål måste flyttas eller måste skjutas på framtiden. Det kan handla om mindre allvarliga brott, vårdnadstvister eller rätten till en god man.

– Det kan handla om en alkoholist som behöver vård, men som inte får det lika snabbt på grund av vår arbetsbelastning.

De mål som prioriteras ned först är så kallade disposiva tvistemål, det är sådana som egentligen kan lösas utanför domstolen. Det kan röra fodringar och hyresavtal till exempel. En annan grupp som får vänta längre än förut är familjemål där domen i de flesta fall baseras på en vårdnadsutredning.

– Men det där är färskvara. Det vi dömer på kan ändras snabbt och utredningen kan ha hunnit bli inaktuell.

Hela kedjan blir på så sätt ineffektiv och även kommunens socialtjänst får mer jobb som måste göra om eller komplettera vårdnadsutredningarna.

Hur blir det i fall där barn misstänks fara illa hos den ena föräldern?

– Vi försöker prioritera och ett barn ska inte fara illa på grund av våra väntetider.

LÄS MER: Likadant i hela landet

När handläggningstiderna förlängs ökar också risken för att målen sväller och i slutändan kräver fler förhandlingsdagar och mer resurser än från början. En notorisk rattfyllerist kan till exempel hinna begå nya liknande brott i väntan på rättegång.

Catarina Barketorp ser två risker med dagens situation. Den ena är påfrestningen på tingsrätten som arbetsplats.

– Rätt som det är orkar vi inte längre, säger hon och berättar hur de jobbar med att få de anställda att känna att det är okej att inte hinna med allt.

Den andra handlar om att situationen på sikt urkolkar allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

– Om vi inte kan leverera en snabb och rättsäker process är det klart att det påverkar förtroendet, säger Catarina Barketorp.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om