Tidigare beredskapsplaner har fokuserat på att bunkra insatsvaror som ska användas i lantbruk. Nu tror man istället att det är bättre att Sverige hittar sätt att producera insatsvaror själva och därmed inte vara beroende av importvaror.
– Det handlar om jordbrukets möjligheter att producera i kris eller krig. I nästa försvarsperiod ska det beslutas om en tremånadersplan där Sverige ska kunna klara sig på egen hand i händelse av en kris, säger Camilla Eriksson efter ett seminarie under fredagen på Almedalsveckan.
Klimatsmarta lösningar där solkraft och fossilfria bränslen kan produceras på lokal nivå ses som alternativ till att bunkra upp med importerade varor. Samtidigt klingar det väl med det miljö- och hållbarhetsarbete som man hoppas ska ske i branschen.
– Man är beroende av ändliga resurser som är miljöförstörande, det här är en omställning som många ändå vill se i branschen.
Under kalla kriget hade Sverige förutsättningar för att klara sig i tre år på den livsmedelsberedskap man byggt upp då. I nästa försvarsperiod handlar det alltså om en plan på tre månader.
– Det här är ett långt arbete som pågått sedan 2016 och det kommer att ta många år, det vore orealistiskt att tänka något annat. Nästa steg sker i den politiska processen där man får ta fram planer för hur man ska klara målen. I december släppte Försvarsberedningen en rapport där man angivit planeringsförutsättningar, säger Camilla Eriksson.
Enligt Camilla Eriksson är det svenska lantbruket väldigt sårbart för störningar. I händelse av kris eller krig kommer produktionen att stanna av eller vara extremt låg.
– Jordbruket är beroende av bland annat el, diesel, växtskyddsmedel och gödsel. Varor vi skulle få antingen inget eller begränsat av i en kris. Förutsättningarna är också väldigt olika i tremånadersplanen beroende på när under året den måste appliceras. Förhoppningsvis har vi en tydligare planeringsanvisning i nästa försvarsbeslut.
Fotnot: Camilla Eriksson har tidigare forskat på SLU men är nu analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.