Göran Günther, chefsläkare på Akademiska sjukhuset, menar att sjukhusets ledning tar arbetsmiljön och de problem som finns på akuten på stort allvar.
– Vi är mycket medvetna om situationen och följer noga de händelser som uppstår. Varje avvikelse utreds noggrant. Allvarligt sjuka får god vård på Akademiska sjukhuset, säger han.
Han känner igen den bild som förmedlas i UNT:s granskning om den höga belastningen på akuten med för få vårdplatser på avdelningarna och de påfrestningar det leder till för personal och patienter.
Många i personalen har varit kritiska till att ledningen inte säger att patientsäkerheten är hotad då det är personalens upplevelse.
Är patientsäkerheten hotad?
– Att patienter ligger länge på akuten kan innebära en ökad risk för vårdskada, men det behöver inte vara så.
Göran Günther uppger att målet är att patienter inte ska behöva vänta på akuten mer än en timme när beslut om inläggning på vårdavdelning väl är taget.
– Hellre en överbeläggning än att patienterna blir kvar på akuten, säger han.
För att uppfylla målsättningen finns konkreta planer för att öka antalet vårdplatser på Akademiska sjukhuset efter sommaren.
– Ett samarbete med Enköping ska ge 15 vårdplatser inom ortoped-geriatrik. Det finns även planer på att öppna fler platser på akutvårdavdelning på Akademiska. Under vecka 34 kommer det att finnas tre-fyra rum på vårdhotellet von Kramer som ligger nära Akademiska. Där blir det inte svårt sjuka som får vård, men vård före och efter operation.
Nya vårdplatser planeras, men hur blir det med ny personal?
– Det arbetet är högprioriterat och siktet är att minska behovet av hyrpersonal, att anställa fler, förbättra arbetsmiljön och erbjuda fortbildning, säger Göran Günther.
– Det är viktigt att de som är under utbildning känner att de vill stanna här hos oss på Akademiska.
Regionrådet Malin Sjöberg Högrell (L) känner även hon igen den bild av akutmottagningen som framkommer i UNT:s granskning. Men hon tycker att det är svårt att säga om patientsäkerheten är hotad. På frågan om verksamheten ska fungera på det sätt som personalen beskriver beskriver den i UNT:s intervjuer svarar hon:
– Nej, absolut inte. Vi måste få till flödet från akuten till avdelningar. Det är klart att det uppstår risker när patienter får stanna länge på akuten på grund av vårdplatsbristen på avdelningarna. Men om patientsäkerheten är hotad får ansvariga läkare uttala sig om, säger hon.
Malin Sjöberg Högrell berättar att hon i stort känner till hur situationen på akuten och sjukhuset ser ut.
– Akutmottagningen får ta smällen när det inte finns plats på avdelningarna. Arbetsmiljön blir ohållbar. Jag får löpande information om läget, men jag kan inte säga om det är värre i år än tidigare.
Hon menar att lösningen på de problem med arbetsmiljö och vårdbrister som kommer till ytan i anmälningar, avvikelserapporter och i UNT:s granskning finns i fler vårdplatser.
– Vi måste rekrytera mer personal, få till fler vårdplatser och göra region Uppsala till en attraktiv arbetsplats.
Konkret, hur då?
– Vi måste titta på flöden och processer. Vi vet att det som har gjort att många sjuksköterskor har hoppat av är nya schemalösningar. De ser vi över. Sedan är det viktigt att verksamheterna blir lyhörda för de anställdas idéer och behov. Den organisationen tror jag inte finns i dag. Många har förslag. Kanske är det också bra om det dagliga mötet om vårdplatsläget på sjukhuset kan genomföras två gånger per dag i stället, säger Malin Sjöberg Högrell.