UNT har talat med organisationer som arbetar mot våld och förtryck i hemmen.
– Isoleringen gör att utsattheten ökar för kvinnor i våldsutsatta familjer. För många av dem innebär hemmet både fysiskt och psykiskt våld som bryter ner dem – och nu blir de fast där. Arbetsplatsen kan vara deras enda frizon där de får kontakt med andra människor och kan känna sig värdefulla, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef för NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid.
Hon poängterar att detsamma gäller för våldsutsatta barn.
– För barnen kan förskola eller skola vara deras enda fristad och blir extra viktiga under de här extrema förhållandena.
Ännu har varken NCK eller Kvinnojouren sett en uppgång i antalet personer som kontaktat dem.
– Det är inte alls förvånande. De som lever isolerade kan inte komma undan för att kontakta oss. Det är likadant vid jul- och nyår, och under sommarsemestern. När lov och semestrar pågår är det inte fler än vanligt som hör av sig. Däremot brukar desto fler kontakta oss när ledigheten är över, säger Susann Stambolidou Tellebo, verksamhetschef på Kvinnojouren i Uppsala.
Till Tris, som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck, har både fler och färre hört av sig.
– Färre ungdomar på gymnasienivå och vuxna som lever i en hederskontext har kontaktat oss. De har svårare att komma ifrån familjens grepp. Men det är fler yngre skolbarn som ringer anonymt, de är oroliga för att skolorna ska stänga, att mamma, pappa eller släkt vill hålla dem hemma, att de inte ska få träffa vänner och att deras liv ska bli totalt kontrollerade, säger My Hellberg, kanslichef på Tris.
Tris har fått indikationer på att personer, som vill upprätthålla hederskulturer, utnyttjar de allmänna rekommendationerna för att hålla sina barn hemma fast de inte är sjuka.
– Det handlar om att kontrollera barn och ungas liv i detalj och att hedern är viktigast.
Vad är hedersvåld?
– Det kan vara när en 15-årig flicka inte får bestämma stort eller smått, allt från vilka kläder hon ska ha, till vem hon ska gifta sig med. Hon blir bevakad hem från skolan, hon ska vara oskuld, får absolut inte ha pojkvän och måste leva efter familjens och släktens normer, säger My Hellberg.
Hon berättar också att för en pojke som lever i hederskontext kan det innebära att han måste slå sin syster om hon inte uppfyller kraven som ställs på henne.
Är isolering och karantän en extra mardröm för de lever med våld och förtryck i hemmet?
– Ja, utsattheten ökar när familjerna tillbringar mer tid i hemmen, det innebär också att insynen minskar, säger My Hellberg.
– Ja, isoleringen spelar förövarna i händerna, säger Åsa Witkowski.
En central del i våld i nära relationer är just det kontrollerande inslaget för att få makt.
– Det börjar sällan med fysiskt våld utan med ett smygande psykiskt våld. Mannen erbjuder att hämta på jobbet för att steg för steg beskära hennes nätverk. Han talar nedsättande till henne och betonar att hon gör fel. Han förbjuder henne att umgås med andra och krymper umgänget tills bara han är kvar, säger Åsa Witkowski.
Någonstans kommer första slaget. Under 2018 dog 22 kvinnor av våld i en nära relation.
På grund av coronasmittan minskar NCK, Uppsala kvinnojour och Tris ner på personliga möten. Men sina hjälptelefoner håller de öppna utan inskränkningar.