Kompetensbrist kallas det i redovisningen som presenterades för Region Uppsalas sjukhusstyrelse vid sammanträdet i slutet av mars. Förutom sjuksköterskor och läkare redovisades också behov av 19 undersköterskor, tre biomedicinska analytiker och åtta chefer inom vården.
Att en redovisning lämnades var resultatet först av ett initiativ från allianspartierna i styrelsen och sedan av en begäran från ordföranden, Vivianne Macdisi (S) att också specificera undergrupper.
– För att kunna sätta in åtgärder behöver man veta var och vad som behövs, och jag är glad för belysningen av kompetensbrister. Vi behöver arbeta strategiskt på såväl kort som lång sikt. KUÅ, kliniskt utvecklingsår, är ett exempel, säger Vivianne Macdisi.
Den största bristen redovisades för grundutbildade sjuksköterskor vid Akademiska, där det den 6 mars saknades 50 personer. För att rekrytera och behålla den yrkesgruppen startades KUÅ som innebär att 20 procent av arbetstiden under det första anställningsåret ägnas åt förstärkt yrkesintroduktion i teori och praktik.
– Det var ett projekt som nu permanentats. Det har varit så uppskattat att även sjuksköterskor från andra landsting har hört av sig till Akademiska och varit intresserade av att komma hit, säger Bertil Kinnunen, (S), ordförande för regionens personalutskott som har det övergripande ansvaret för personal och personalpolitik i regionen.
Alliansen påtalade under förra mandatperioden vid upprepade tillfällen att stödfunktioner till sjukvårdande personal behövdes. Den nuvarande majoriteten talar om vårdnära service och renodling av arbetsuppgifter på kliniker och avdelningar:
– Det handlar om att förbättra arbetsmiljöer genom att vaktmästare kan ta över arbetsuppgifter från vårdbiträden och vårdbiträden från undersköterskor, men också om vad medicinska sekreterare kan ta över från läkare, säger Bertil Kinnunen.
Under förra mandatperioden fanns planer på att inrätta en bemanningspool och en utredning startades. Efter valet avslogs ett förslag från (L) om att inrätta en sådan pool, men nu ser såväl Bertil Kinnunen som Vivianne Macdisi att en personalpool kan minska såväl beroende av hyrpersonal som vara ett sätt att förbättra arbetsmiljö:
– Personal från bemanningsföretag är en form av extern personalpool, att i stället ha en intern pool är en möjlighet man kan titta på, säger Bertil Kinnunen.
Vivianne Macdisi ser det som fullt möjligt att ompröva det tidigare pool-beslutet:
– De fackliga organisationerna är positiva till en personalpool, men förvaltningen har varit avog med motiveringen att det är svårt att få ihop en pool med de olika specialistkunskaper som krävs på olika avdelningar. I första hand bör vi satsa på ökad grundbemanning och arbetsmiljö, men tiden kan vara mogen för en pool, inte minst för att minska beroendet av hyrpersonal, säger Vivianne Macdisi.
Lina Nordquist (L), andre vice ordförande i sjukhusstyrelsen, är inte förvånad över att redovisningen ämnats. Att den visar en tydlig brist på såväl grundutbildade som specialistsjuksköterskor anser hon inte förvånande:
– Men däremot visar den inte att vi har alldeles för få AT- och ST-läkare. Om några år kommer vi att ha stor läkarbrist om inte antalet platser för AT-läkare fördubblas. För ST-läkare är bilden inte lika tydlig, men klart är att vi behöver ta ett samlat grepp. Som det är nu tvingas enskilda kliniker ställa dagens behov mot morgondagens när de har inte råd med AT- eller ST-tjänster, säger Lina Nordquist.