– En del killar visar ingen respekt. Jag förstår om tjejer blir rädda.
Det säger 16-årige Kurdo som precis kommit ut från Max på Stora Torget tillsammans med jämnårige kompisen Abdo. De går i nian och kommer hit till city nästan varje dag. Skolan har slutat och i takt med att mörkret lägger sig över stan fylls centrum på med ungdomar.
Läs del 1: Killgäng i city gör tjejer otrygga
UNT är här för att prata med socialarbetare och killar om den otrygghet som tjejer känner i city på grund av framfusiga killgäng som ofredar dem. Kurdo och Abdo ser ganska ofta hur killar i grupp försöker stöta på tjejer genom att vissla, kommentera deras utseende eller komma fram till dem.
– De vill få uppmärksamhet och lära känna tjejerna. Kanske bli vänner eller få en flickvän, säger Abdo.
Lyckas de?
– Nej. Aldrig. Då kan man inte hålla på sådär.
Hilde Wiberg, chef för Ungdomsjouren på Uppsala kommun, blev inte förvånad över det som unga tjejer vittnat om i UNT. Unga tjejers otrygghet är väldigt hög och den behöver samhället ta på allvar säger hon.
– Jag möter ofta tjejer som känner sig utsatta för att de blir uttittade, visslade efter och får kommentarer av killgäng. Jag har också hört om enstaka fall där en tjej blivit omringad och antastad.
Så vilka är de här gängen? Tjejerna själva uppger att det främst handlar om killar som kommit ganska nyligen till Sverige. Hilde Wiberg säger att det delvis stämmer.
– Det finns många nya grupper i samhället, och jag kan förstå om tjejerna blir rädda för gäng med killar från en annan kultur där man har andra koder, säger hon.
Flera aktörer, däribland polisen, har talat om en ny stadsbild i city de senaste tre-fyra åren. En i princip helt ny grupp i stan är ensamkommande killar. Efter flyktingvågen hösten 2015 var var sjätte 15-17-åring i Uppsala kommun en ensamkommande flykting. En del av dem håller till mycket på Resecentrum och i city, särskilt Burger King och Max har blivit samlingspunkter.
– En del har fått uppehållstillstånd, andra inte. Många av dem går i skolan, men har kanske inte ett tryggt hem att åka till sedan. Eller så vill de umgås med sina kompisar som hänger inne i stan, säger Hilde Wiberg.
Men bilden är mer komplex än så. För det är verkligen inte bara ensamkommande som hänger i gäng här i city, säger Hilde Wiberg. Arbetslösa killar från Uppsalas utanförskapsområden är en annan stor grupp. Liksom skolungdomar från hela Uppsala, eftersom det fria skolvalet gjort att fler barn och ungdomar går i skolor inne i centrala Uppsala. Många unga håller därför till här på håltimmar, efter skolan eller i väntan på nästa buss.
Men även om city blivit något av en fritidsgård är den enligt Hilde Wiberg inte lämplig som sådan. Hon räknar upp platserna som är särskilt problematiska: Stora Torget, Påvel Snickares gränd, vissa parkeringsgarage samt runt hamburgerrestaurangerna.
– I city finns otrygga miljöer där det sker narkotikaförsäljning och lätt blir konflikter. Vi brukar uppmana tjejer som känner sig otrygga att fundera på vad de behöver göra för att känna sig tryggare, till exempel att inte gå själva, att se till att de blir hämtade och annat som gör att de kan minska känslan av otrygghet.
Unga tjejer bör alltså inte gå ensamma på stan heller på dagen?
– I alla fall inte om man känner sig otrygg. Det finns även många pojkar som är rädda för att bli rånade eller utsatta sexuellt. Hur stor risken sedan är för att faktiskt bli utsatt för något kan inte jag svara på, men upplever man otrygghet så gör man ju.
För ett och ett halvt år sedan beslutade Uppsala kommun att sätta in kommunala ordningsvakter i centrala Uppsala. Anledningen var att man i medborgardialoger och enkäter såg att Uppsalaborna upplevde en ökad otrygghet. En undersökning från Region Uppsala visade till exempel att andelen gymnasietjejer som kände sig trygga i centrala staden störtdök från 45 procent år 2013 till 19 procent 2017.
Oscar Diaz Sanchez är en av de kommunala ordningsvakter som varit med från starten. Han konstaterar att tjejer är utsatta i citymiljön.
– Det händer ibland att tjejer kallar på vår uppmärksamhet för att de upplever killgäng som obehagliga. Vi har eskorterat tjejer från Stora Torget, stått och pratat med tjejer för att de ska känna sig tryggare så att killarna ska avvika och vi har ställt oss mellan tjejer och killgäng.
Det har i dessa fall inte bara handlat om gäng med killar som kommit till Sverige nyligen, utan om killar från olika grupper, påpekar Oscar Diaz Sanchez.
– Men visst är det så att det sker en del kulturkrockar när killar agerar utifrån koder som man kanske har i landet man kommer från.
Vad ska man göra åt tjejernas otrygghet tycker du?
– Man måste fråga sig varför stora grupper av killar hänger på stan och vad de vill. Samhället behöver hjälpa dem, vägleda dem eller fostra dem – vad som än behövs. Se till att det skapas någon dialog här, i stället för en växande klyfta.
Oscar Diaz Sanchez uppmanar tjejer att vända sig till en ordningsvakt eller någon annan vuxen så fort man känner otrygghet.
– Man ska gå på magkänslan. Känns något konstigt, kom fram till oss.
Parallellt med införandet av kommunala ordningsvakter har Ungdomsjouren fått ökade resurser för att vara ute och möta ungdomar. En av dem som går runt i centrala Uppsala både dag- och kvällstid är socialarbetaren Kim Dibi. Han talar bland annat franska, spanska, marockanska och arabiska. Nu står han och pratar – på svenska – med Kurdo och Abdo utanför Max, som han lärde känna redan när de kom till Sverige från Syrien för tre år sedan. Kim Dibi berömmer dem.
– Ni klarar er bra. Och jag är så glad att ni träffat svenska kompisar. Det gläder mig när ungdomar blandas.
Kurdo nickar och säger att Kim brukar ge dem tips.
– Som att vi ska sköta oss i skolan och att vi ska tänka på hur vi beter oss i grupp eftersom folk kan bli rädda.
Förstår ni om folk blir rädda för killar i stora grupper?
– Ja. Det blir jag själv ibland, säger Abdo.
Han och Kurdo berättar att i Syrien var tjejerna ute ungefär som tjejerna i Sverige.
Men det finns en hel del killar som kommer hit från länder där de knappt har sett tjejer ute, säger Kim Dibi.
– De kan behöva hjälp med hur man beter sig här. Och de flesta anpassar sig fort. Sedan kan det vara så att var och en vet, men att det blir en osäkerhet i grupp. Men det gäller ju för alla grupper av ungdomar, säger han.
Hilde Wiberg huttrar där hon står på Stora Torget. Hon hejar på en kille som går förbi och säger sedan att Ungdomsjouren gör allt de kan för att skapa trygghet bland ungdomar och att prata med dem om beteenden och attityder. Bland annat om att ta ansvar i grupp.
– Kombinationen av machokultur, umgås i grupp och att passa in är inte alltid lätt. Vi pratar med killar om att man inte kan gå fram tio killar till en tjej. Eller ropa saker efter henne. Vem i gruppen tar ansvar för att bryta det? Jag tycker att de förstår och jag upplever att det har blivit bättre.
En tydligare introduktion för nyanlända om lagar, normer och jämställdhet i Sverige är ett sätt att jobba mot problemet att unga tjejer känner sig otrygga, menar Hilde Wiberg. Men hon ser ett lika stort behov av att ända från förskoleklass till gymnasiet prata med alla elever – oavsett bakgrund – om gränssättande och hur man beter sig mot varandra.
– Jag är ute mycket i skolor och ser att alla möjliga killar, även de från villaområden, drar i BH-band, säger nedsättande saker och håller på. Var det något metoo lärde oss var det väl att det här är ett brett samhällsproblem som vi behöver tackla från många olika håll samtidigt.