Socialtjänsten tror inte gatubarn bor i Uppsala

Socialtjänsten i Uppsala känner till den situation som polisen beskriver. Man tror dock inte att individerna bor i Uppsala.

18 maj 1916 11:14

Socialförvaltningen gjorde i vintras en kartläggning av miljön kring Resecentrum. Den visade att det finns personer där som tillhör den grupp som ofta benämns som marockanska gatubarn.

– Men det handlar inte om några stora grupperingar, utan om individer, säger Ann-Christine Dahlén som är avdelningschef på socialförvaltningen.

Det finns enligt henne heller ingenting som tyder på att dessa personer huvudsakligen bor här i Uppsala, det troliga är snarare att de åker mellan Stockholm och Uppsala.

– Vi har till exempel inte fått några signaler om att det bor ungdomar i garage, på gatan eller på andra platser.

Samtidigt finns ett mörkertal, säger hon. Socialtjänsten har inte koll på alla de ensamkommande som befinner sig i Uppsala; främst för att majoriteten av de 1 300 ensamkommande som bor här placerats här av andra kommuner, vilket UNT tidigare skrivit om. Men också för att vissa medvetet håller sig undan myndigheter.

– Unga som vistas vind för våg är ett nationellt problem. Jag skulle vilja att man tittar på vilka strategier man nationellt ska ta till, för det är svårt för enskilda kommuner att göra något.

Känner ni på socialtjänsten igen den bild som Uppsalapolisen beskriver?

– Vi vet att polisen säger att det är ett bekymmer, och vår socialjour blir ibland inkopplad. Det är ett bekymmer även för oss att identifiera vilka personerna är och hur gamla de är.

– Men för polisen handlar det om att bekämpa brott. Vår uppgift är att hjälpa, men det är svårt att nå de här individerna.

I Stockholm har denna grupp funnits i flera år. Sedan i höstas finns ett särskilt team med socialarbetare och poliser som samarbetar ute på fältet för att nå gruppen. Många vill inte bli nådda, i alla fall inte till en början, enligt Mikael Jeppson som är enhetschef för ungdomsjouren i Stockholm stad.

– Det finns en skepsis mot myndigheter, men en del blir efter ett tag mer mottagliga för stödinsatser.

Men vilka stödinsatser som ska sättas in är något som socialtjänsten ofta famlar efter. Marockaner saknar oftast asylskäl och många av dem har ett utvisningsbeslut, som dock inte kan verkställas eftersom hemländerna vägrat ta emot dem. Det gör att socialtjänsten inte kan sätta in långvariga insatser.

I vissa fall är det nödvändigt att omhänderta och placera ungdomarna på låsta vårdplatser, SiS-platser, och fler sådana platser skulle behövas, enligt Mikael Jeppson.

– Men sedan är inlåsning inte det bästa för alla. Man måste se till varje individ, säger han.

– Det är också viktigt att säga att inte alla i gruppen är kriminella.

Hur försörjer de sig?

– Bland annat genom svartarbete. Många vill ha bostad och vanligt arbete, men det är svårt.

Socialtjänsten och polisen i Stockholm utreder också om vissa prostituerar sig för att få ihop pengar.

– Vi vet inte om det är så, och det gäller bara ett fåtal. Vi arbetar för att få ökad kännedom om detta.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Elin Sandow