I omkring ett år har socialnämnden bollat frågan om hur man ska göra med personer som inte längre behöver bo på exempelvis HVB-hem eller behandlingshem, men som inte har någonstans att ta vägen och därför blir kvar i boendet.
Nu har nämnden enhälligt beslutat att dessa personer kan få rätt till bostadssociala kontrakt, det som förr kallades soc-lägenheter.
– De här personerna saknar ofta de nätverk som många andra har. Det är en moralisk fråga, vi kan inte bara kasta ut folk på gatan, säger socialnämndens ordförande Eva Christiernin (S).
Det rör sig i huvudsak om ensamkommande på HVB-hem eller i familjehem, missbrukare på behandlingshem, våldsutsatta kvinnor på skyddade boenden samt om personer som precis avtjänat fängelsestraff.
Den typ av bostadssociala kontrakt som dessa grupper ska kunna få är en ny typ av boenden som socialnämnden kallar genomgångsboende. Det kan enligt Eva Christiernin vara lägenheter, men även exempelvis korridorsboenden.
– Det beror på personens livssituation och behov. Det handlar inte om en permanent bostad, utan om en tillfällig medan personen aktivt söker boende, säger hon.
Hur länge personen får bo i genomgångsboendet är dock inte klubbat.
Enligt socialtjänstlagen har bostadslösa i allmänhet ingen rätt att få hjälp med bostad. Undantaget är personer som har särskilda svårigheter att skaffa boende, till exempel personer med psykiska funktionsnedsättningar. Dit hör i regel inte de personer som nu ska kunna få hjälp. Uppsala kommun blir därmed betydligt generösare än vad lagen kräver.
Socialnämnden räknar med att man på detta sätt kommer att spara pengar då personerna kan flytta från dyra behandlingsplatser till billigare bostäder. Hur mycket pengar man sparar in är oklart eftersom ingen ekonomisk kalkyl gjorts.
– Det här är ett sätt att värna skattepengar samtidigt som vi stöttar människor att hitta en bostad, säger Eva Christiernin.
Det är många som vill ha en bostad i Uppsala. Finns det en orättvisa i att personer som enligt lag inte har rätt att få kommunens hjälp ändå får det?
– Det här är inte en bostad i bemärkelsen ett stadigt hem, utan någonstans där man får bo när man söker bostad. Alternativet är att personen hamnar på gatan och risken att hamna i missbruk är då överhängande. Jag ser det här som en investering i människor och pengar.
Att personer blir kvar på olika typer av behandlingsboenden i brist på bostad är inget nytt fenomen. Däremot har problemet ökat de senaste åren. En orsak är att Uppsala växer, en annan den stora gruppen ensamkommande som kom till Uppsala 2015–2016. UNT har flera gånger rapporterat om hemlöshet bland ensamkommande. Det är dock bara ensamkommande som fått uppehållstillstånd och som är kommunmedborgare som har chans till ett genomgångsboende.
Det finns i dag 550 bostadssociala kontrakt i Uppsala. I och med de nya generösare reglerna räknar socialförvaltningen med att det kommer att behövas ytterligare cirka 100 sådana kontrakt per år.
Totalt ska 14 procent av Uppsalahems lediga bostäder kunna användas till antingen bostadssociala kontrakt eller till bostäder för de nyanlända som anvisas hit. Eftersom färre nyanlända nu kommer kan fler bostäder i potten gå till bostadssociala kontrakt. Socialförvaltningen bedömer därför att man kommer att lyckas erbjuda genomgångsboenden till alla som bedöms ha behov av ett sådant.