Smartare medicinering kan rädda fler från infarkt

Med en ny modell för när blodtrycksmedicinering bör sättas in kan betydligt fler fall av hjärtinfarkt och stroke förhindras utan att behöva öka antalet patienter som behandlas.

13 maj 2018 21:00

Den slutsatsen drar ett internationellt forskarkonsortium i en studie, som publiceras i den välrenommerade medicintidskriften PLoS Medicine.

– Om vi inte bara ser till blodtrycksvärdena utan också en rad andra faktorer i patienternas riskprofil ökar möjligheterna att identifiera vilka patienter som kommer att ha störst nytta av blodtryckssänkande behandling, säger hjärtläkaren Johan Sundström, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Högt blodtryck är en av de bäst belagda riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.

Enligt rådande riktlinjer för blodtrycksbehandling i Sverige och de flesta andra länder bör patienter vars blodtryck överstiger vissa gränsvärden få blodtryckssänkande behandling för att på så sätt sänka risken för att insjukna och i värsta fall dö i någon sådan sjukdom.

Alla som har en viss grad av förhöjt blodtryck löper dock inte samma absoluta risk för någon hjärt-kärlsjukdom. Bland personer som utöver ett högt blodtryck har höga kolesterolvärden och röker till exempel kommer en betydligt högre andel att insjukna än bland personer som inte har några andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom än sitt höga blodtryck.

– Så även om blodtrycksmedicinering ger lika stor procentuell sänkning av risken för hjärt-kärlsjukdom i båda grupperna blir nyttan av behandlingen, i form av totala antalet förhindrade sjukdomsfall, ändå betydligt högre bland dem som i utgångsläget löpte högst absolut risk för att insjukna. Kort sagt, ju närmare en patient är att få sin stroke, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt, desto mer nytta får patienten av blodtryckssänkande läkemedelsbehandling, säger Johan Sundström.

För att ta reda på hur många fall av hjärtkärlsjukdom som skulle kunna förhindras om beslut om blodtrycksmedicinering baseras på patientens totala riskprofil jämfört med på enbart uppmätta blodtrycksvärden har forskarna i detalj analyserat uppgifter om nära 48 000 patienter i elva kliniska prövningar av blodtrycksmedicinering.

I prövningarna hade deltagarna med slumpens hjälp fördelats på att behandlas med blodtryckssänkande läkemedel eller overksamma placebotabletter eller på mer eller mindre intensiva blodtrycksbehandlingar.

– Eftersom studierna innehåll detaljeras information om patienterna kunde vi jämföra effekterna av en behandlingsmodell baserad på en bedömning av patienternas totala riskprofil med en behandlingsmodell baserad på olika gränsvärden för deras blodtryck, säger Johan Sundström.

I forskarnas beräkningar av patienternas risk för att insjukna i någon hjärt-kärlsjukdom inom de närmaste åren ingick förutom blodtrycksvärdena uppgifter om ålder och kön – eftersom sjukdomsrisken stiger med åldern och är högre för män – och om välkända riskfaktorer som rökning, högt kolesterol, högt BMI och diabetes.

Under de i medeltal fyra år som de 48 000 patienterna har följts upp insjuknade nära åtta procent av dem i någon, i värsta fall dödlig, hjärtkärlsjukdom.

– Vi såg tydligt att nyttan av blodtrycksbehandling baserad på gränsvärden för patientens riskprofil var betydligt högre än om behandlingen bara utgick från patienters blodtryck, säger Johan Sundström.

I siffror innebär detta till exempel att man, med oförändrat antal behandlade patienter, kan förhindra 16 procent fler fall av hjärt-kärlsjukdom om behandlingen utgår från patientens samlade riskprofil jämfört med om alla med ett så kallat systoliskt blodtryck över 150 mm/Hg behandlas med blodtryckssänkande medicin.

– Det finns alltså klara vinster i form av minskad hjärt-kärlsjuklighet och död och lägre vårdkostnader med att övergå till en behandlingsstrategi som utgår från en samlad riskbedömning i stället för vissa fasta blodtrycksgränser. När det gäller kolesterolsänkande medicinering används sedan flera år med framgång en sådan modell, säger Johan Sundström.

En ny strategi för att välja ut patienter till behandling lär dock inte lösa det i dag stora problemet med att ungefär hälften av patienterna som får recept på ett blodtryckssänkande läkemedel inte tar medicinen alls eller tar den vid andra tidpunkter och i andra doser än de som ordineras.

– Eftersom högt blodtryck i sig sällan ger några symtom kan ett skäl till detta vara att patienten inte känner några positiva effekter av medicineringen, utan bara riskerar att uppleva eventuella biverkningar. För att lösa det problemet genomför vi just nu en klinisk prövning där målet är att se om det går att hitta rätt läkemedel till rätt patient, som ger maximal blodtryckssänkande effekt med ett minimum av biverkningar, säger Johan Sundström.

Viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom

Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdomar och förtida död i världen-

Blodtrycket märs i millimeter kvicksilver, mmHg. Ett blodtryck under 90 mmHg när hjärtat fylls med blod och ett blodtryck under 140 mmHg när hjärtat pumpar ut blod brukar anges som normalt.

Blodtrycket brukar stiga med åldern. Vid pensioneringen har hälften av alla svenskar högt blodtryck.

Ju högre risk för hjärt-kärlsjukdomar, desto större är nyttan av blodtryckssänkande behandling. Även personer med lätt förhöjt blodtryck kan ha nytta av blodtrycksmedicinering, i synnerhet om de också har andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Åke Spross