Skred orsakade utbrott på kometen

Kollapsande klippor och omfattande sprickbildningar är några förändringar som registrerades när rymdfarkosten Rosetta kretsade kring kometen 67P. I det stora hela förblev kometkärnans landskap ändå intakt.

21 mars 2017 16:30

Det framgår av två nya rapporter, som publiceras i vetenskapstidskrifterna Science och Nature Astronomy.

– De bilder vi har fått av 67P och förändringar på olika platser på dess yta skiljer sig kraftigt från den syn på kometer som homogena isklumpar, som dominerat under de 40 år som jag forskat kring kometer, säger professor emeritus Hans Rickman vid Institutionen för astronomi och fysik, Uppsala universitet.

Under större delen av de drygt två år som Rosetta kretsade kring kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko – för att i höstas slutligen "kraschlanda" på den – togs mängder av bilder av dess yta med specialkameran Osiris, vars filter bland annat Hans Rickman var med om att konstruera.

Bilderna visar bland annat uppkomsten av sprickor på delar av kometkärnans yta, hur stora vågformade mönsteer fortlöpande bildas och försvinner mönster bildas och försvinner, och skred som får klippor att kollapsa.

Enligt forskarna är en sådan stor klippkollaps beviset för en teori om att skred som mosar sönder stora mängder kometmaterial kan orsaka utbrott som kan ses från kometer.

De flesta förändringarna registrerades när kometen värmdes upp när den under sin omloppsbana kom närmare solen. I det stora hela förändrades ändå inte "landskapet" på kometkärnan eller dess form, som brukar liknas vid en hårt anfrätt badanka.

Enligt forskarna kan kometetkärnan mycket väl ha fått sitt utseende och form redan innan den gick in i sin nuvarande omloppsbana för snart 60 år sedan.

Svenska instrument på Rosetta

Rosettaprojektet leddes av den europeiska rymdstyrelsen Esa. Från Sverige deltog forskare från Institutet för rymdfysik i Kiruna och Uppsala och från Uppsala universitet.

På rymdfarkosten fanns specialkameran Osiris, vars filter byggdes av företaget Spectrogon på uppdrag av forskare vid Uppsala universitet. Andra instrument som användes av Rosetta var en väderstation konstruerad av forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala och en så kallad spektrometer konstruerad av kollegerna i Kiruna.

30 september förra året sattes Rosetta medvetet i fritt fall och landade på kometen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Åke Spross