Skimming polisanmäls inte av banken

Flera fall av "cyberstölder", då pengar försvunnit från folks konton har nyligen inträffat i Uppsala. Men det är inte alltid brotten kommer till polisens kännedom. Ibland vill bankerna sköta saken på egen hand.

9 juli 2008 00:01
En av de nyligen drabbade är en man bosatt i Harbo. Han hade fått lön fredag 27 juni, och gjorde efter det två uttag, ett på bankomaten vid Östervåla Sparbank, ett annat vid automaten vid Ica Väst i Uppsala. När han på måndagen skulle göra ytterligare ett uttag fick han en chock: i stället för de omkring 9 000 kronor som skulle finnas på kontot återstod bara 60 kronor och 14 öre.
- Jag trodde inte det var sant. När jag hämtat mig och tittade närmare på kontoutdraget såg jag att det stod "Uttag utländsk bank" på kvittot, säger mannen.

Han kontaktade sin bank, Nordea i Uppsala, och spärrade kontot. Han fick veta av banken att uttagen hade gjorts i Kanada. Under natten till 29 juni hade kontot metodiskt tömts. Varje uttag på hans konto var på 601 kronor och 40 öre.
Men när han frågade bankpersonal om han skulle göra en polisanmälan fick han till sin förvåning veta att det "inte behövdes". Efter bara några dagar ersatte sedan Nordea honom för de stulna pengarna.
- Banken ställde upp jättefint, men jag tyckte det var konstigt att det inte behövdes någon polisanmälan, säger mannen.
Anders Byvall är chef för ekoroteln vid Uppsalapolisen, och tycker att bankens uppmaning till kunden att inte polisanmäla är ytterst tveksam.
- Vi måste givetvis få kännedom om brott om vi skall kunna utreda dem. Självklart skall den som drabbats av ett brott göra en polisanmälan, säger Anders Byvall, som berättar att ekoroteln i Uppsala "hela tiden" får in anmälningar från folk som blivit av med pengar från sitt konto. Organiserad brottslighet, ofta med förgreningar till just Kanada ligger enligt Anders Byvall bakom.
- Det finns en hel del att fundera på, inte minst vad gäller säkerhetsaspekterna hos bankerna. Att prägla kort med magnetremsa är till exempel betydligt lättare för bedragare än att prägla kort med ett chip.

Skimming och andra ekonomiska bedrägerier på nätet är dessutom svårutredda brott, präglade av mörkertal. Anders Byvall har ingen uppfattning om hur pass omfattande brottsligheten är, uppgifterna är spridda ute i länet och handläggs inte längre på enheten.
- Jag kan inte säga om de har ökat eller minskat.
UNT kontaktade Nordea för att fråga om det stämmer med bankens policy att ge kunderna rådet att inte polisanmäla skimning:
- Nej. Om någon kund misstänker att kortet är skimmat så ska det polisanmälas. Och det är kunden som skall göra polisanmälan, säger Erik Berkili på Nordeas pressavdelning.




Fotnot: Christer Nordström, Uppsalapolisens presstalesman, drabbades själv nyligen av skimming. Brottet polisanmäldes.
FAKTA

De som sätter upp skimmingutrustning vid bankomaterna arbetar vanligtvis åt uppdragsgivare i andra länder, som får kortinformationen via internet och tillverkar falska kort. Vanligaste metoden är en extra kortläsare framför kortinsticket. I taket finns en kamera som registrerar pinkoden. Kameran skickar sedan informationen vidare till bedragarna som sitter i en parkerad bil i närheten. För att skydda sig bör man kolla om det sitter sladdar, lösa föremål eller tejp på bankomaten, och vara noga med att hålla ena handen över siffrorna medan man slår in koden med den andra.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Anna Bill