1,2 miljarder kronor beräknas utbyggnaden av Ångströmlaboratoriet kosta. Den stora delen är det helt nya huset som ska ligga på dagens parkering. Det här ska bli den stora mötesplatsen, säger Peter Elenfalk Uppsala universitets byggnadsdirektör.
– Här ska forskningen och utbildningen möta andra aktiviteter, spontant och planerat, och det ska bli ett varumärkesbyggande hus med kvalitet för ett universitet i världsklass.
Men varför behöver det vara så kostsamt?
– Byggkostnaderna är höga i dag, där får man lite grann gilla läget. Men det här kommer inte bli dyrare än andra byggen av samma dignitet och vi har arbetat hårt för att få ned kostnaderna. Vi tar ansvar.
Hur ser du på kritiken om kraftigt höjda hyror?
– Den oron är berättigad. Därför måste man se vad som går att effektivisera. Generellt sett i samhället i dag så är ytan per anställd mindre.
De senaste tio åren har många storbyggen genomförts inom Universitetssverige, med många nyhetsartiklar och en debatt om hur projekten skötts och hur mycket pengar som läggs på lokalkostnader i förhållande till forskning och utbildning, som följd. I Uppsala har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, satsat miljarder på ett i stora stycken helt nytt campus, och Uppsala universitet har utvecklat Blåsenhusområdet intill Botaniska trädgården, nu senaste med Segerstedthuset. I Stockholm har nya Karolinska rönt mycket uppmärksamhet för sin höga byggkostnad.
– Vi har sett en trend med många stora nybyggen. Men de som får problem är de som bygger mycket nytt på en gång. Uppsala universitet har fördelen av att ha lokaler av alla åldrar och alla prisklasser. Vi har kontroll över processerna framåt, och kommer att vara försiktiga de närmaste åren, säger Peter Elenfalk.