PÄ akutmottagningen har man under de senaste Ären byggt nya lösningar och implementerat nya rutiner samt utbildningar för att skapa en trygg och sÀker miljö för bÄde personal och patienter. Personalen övar regelbundet pÄ olika scenarion och till deras hjÀlp finns bland annat larm, kameror och ÄtgÀrdskort, allt för att de i en specifik situation ska kunna ta rÀtt beslut.
Hur gÄr det till nÀr det kommer in en skottskadad person?
â Det Ă€r sĂ„klart beroende av situationen. Men kommer personen in i ambulans sĂ„ har polisen redan larmats och kommer dĂ„ till akutmottagningen. Skulle det vara en kompis till patienten som skjutsar in den skadade sĂ„ larmar vĂ„rdpersonal polisen. SjukvĂ„rden ska fokusera pĂ„ patienten, sĂ€ger John Belling, sĂ€kerhetssamordnare pĂ„ Akademiska sjukhuset.
Ibland tömmer personalen vÀntrummet pÄ akutmottagningen nÀr till exempel Àr en skottskadad person Àr pÄ vÀg in. Skulle det behövas lÄser man akuten och patienter slÀpps in av poliser alternativt ordningsvakter. Det gÀngrelaterade vÄldet Àr en relativt ny situation för Akademiska sjukhuset som kontinuerligt arbetar för att hitta bra lösningar.
â Man behöver ta beslut som gör att övriga patienter pĂ„verkas sĂ„ lite som möjligt. DĂ„ finns det andra vĂ€ntrum som man kan ta in patienterna till och man informerar patienterna om vad som hĂ€nder, sĂ€ger John Belling.
Och det har hÀnt att patienter valt att lÀmna akuten i en sÄdan situation.
â Det Ă€r sĂ„klart inte bra och mĂ„let Ă€r att det inte ska fĂ„ nĂ„gon effekt pĂ„ vĂ„rden. En sĂ„dan hĂ€r typ av skada kan ta mycket resurser men fĂ„r aldrig ta alla resurser eller prioritera bort andra patienter.
Akademiska sjukhuset har sedan nÄgra Är tillbaka haft ett samarbete med polisen dÀr man bland annat övar olika scenarion tillsammans och har kontinuerliga dialoger om det fortsatta arbetet. I de allra flesta fall kan polisen lÀmna sjukhuset efter att patienten flyttats till en avdelning, dÀr man sÀllan har nÄgra incidenter. Polisen gör en analys nÀr personer med hotbild lÀggs in pÄ sjukhuset och kan, enligt polischef Jale Poljarevius, inte styra över förutsÀttningarna, men uppger att deras primÀra uppdrag Àr att skydda patienten.
â Finns det behov av bevakning sĂ„ anpassar vi under rĂ„dande omstĂ€ndigheter och har en dialog med sjukhuset. SjĂ€lva logistiken kan vi inte pĂ„verka, sĂ€ger Jale Poljarevius.
Hur ser polisen pÄ de patienter som kÀnner sig oroliga?
â Jag har full förstĂ„else för att det kan kĂ€nnas obehagligt, men det Ă€r inte för deras skull vi Ă€r dĂ€r, utan för specifika personer med en hotbild, sĂ€ger Jale Poljarevius.
Men det Àr inte bara pÄ akutmottagningen som patienter och anhöriga kan kÀnna sig rÀdda. UNT har varit i kontakt i med en anhörig till en patient som vÄrdats pÄ samma avdelning som en person med polisbevakning.
â Vi blev frĂ€mst rĂ€dda för de personer som kom och besökte patienten och vi har mĂ„tt vĂ€ldigt dĂ„ligt över det. Det kĂ€ndes ofta som man var pĂ„ ett fĂ€ngelse och inte pĂ„ ett sjukhus, sĂ€ger den anhörige som anmĂ€lt hĂ€ndelsen till IVO, Inspektionen för vĂ„rd och omsorg.
NÀr det kommer till hantering av personer med en hotbild över sig sÄ finns det inga specifika rutiner just pÄ avdelningarna.
â En patient Ă€r alltid en patient och sĂ„ mĂ„ste det fĂ„ vara. Hittills har vi inte haft nĂ„gon hotfull situation inne pĂ„ sjukhuset utan det Ă€r mest problematiskt pĂ„ akutmottagningen, sĂ€ger John Belling.