LÄS MER: Alla artiklar i serien "Ett år kvar till valet"

Den lagstadgade vårdgarantin avgör hur snabbt vi ska få vård. Garantin fastslår bland annat att man ska få kontakt med vården samma dag som man ringer och det fick 92 procent av alla som ringde till vården i Region Uppsala under våren 2017. Siffran är exakt samma som under våren 2014. Men när det gäller den del av vårdgarantin som säger att man ska få komma på ett läkarbesök i primärvården inom sju dagar har siffrorna förändrats sedan valet. På våren 2014 fick 10 procent av alla patienter vänta längre än en vecka på att få träffa en läkare i primärvården, i dag är samma siffra 15 procent. På de offentligt drivna vårdcentralerna har siffran ökat från 9 till 20 procent. Enligt Malena Ranch (MP), regionråd och ordförande i vårdstyrelsen är anledningarna flera.

– Vi har ett hårt tryck på primärvården. Enligt våra siffror har vi ett större söktryck i dag, människor söker mer vård. Vi har också problem att rekrytera, vilket märks i hela landet. Exempelvis är det svårt att rekrytera allmänläkare och vi har en del vakanta tjänster, säger hon.

Söktrycket har blivit större, totalt sett. Under 2014 genomfördes ungefär 387 000 läkarbesök, att jämföra med nära 420 000 läkarbesök under 2016. Delar man upp siffrorna på offentlig och privat regi är det dock hos de privata vårdentralerna antalet läkarbesök ökar. Inom de offentligt drivna vårdcentralerna, där väntetiderna alltså ökat, har antal besök minskat med runt 13 000 besök.

Malena Ranch framhåller att en av de förändringar man gjort kan påverka statistiken, då siffrorna mäter läkarbesök.

– Vi har försökt styra om. De bedömningar som en läkare måste göra ska en läkare göra. Men när det gäller vissa symptom, exempelvis muskelvärk eller psykisk ohälsa, kan det vara bättre att träffa en sjukgymnast, fysioterapeut eller psykolog för att få snabbare och kanske även bättre hjälp.

Ni säger ofta att primärvården ska avlasta den specialiserade vården, exempelvis att man hellre ska vända sig till vårdcentralen än till akuten. Men hur ska det gå ihop när tillgängligheten försämras inom primärvården redan som det är?

– Jag tror vi måste vända på det och få till ett skifte. Sjukhusen måste avlasta primärvården. Grundinställningen när man är sjuk är att man söker sig till primärvården. Det är basen i vården och även om man skickar remisser till sjukhusen stannar ansvaret ofta kvar hos en läkare inom primärvården. Jag menar att primärvården är underfinansierad.

Ni har styrt i tre år, varför har ni inte genomfört sådana förändringar och ökat finansieringen?

– Vi har påbörjat det arbetet och jag önskar att vi hade kommit längre. Vi har haft stora underskott på Akademiska sjukhuset, vi har höjt skatten en gång och har inte möjlighet att göra det igen. Nu har vi fått en budget i balans och kan då börja se över en omfördelning av resurser och få till en långsiktig strategi för att stärka primärvården.

Sedan valet för tre år sedan har andelen patienter som får vänta längre än en vecka på ett läkarbesök på offentligt drivna vårdcentraler alltså fördubblats från 9 till 20 procent. Men på de privata vårdcentralerna har samma siffra minskat från 10 till 8 procent.

– Det är oacceptabelt med så stora skillnader, säger Malena Ranch.

Tidigare har man analyserat tillgängligheten genom att titta på alla vårdcentraler tillsammans. Det håller man nu på att förändra.

– Vi måste titta på varje specifik vårdcentral och fokusera mer på dem som haft problem under längre tid, för att se över vad som behöver utvecklas just där. Det kan handla om allt från arbetsmiljöfrågor till långtidssjukskrivningar eller att det skett en förändring vad gäller ledning och medarbetare.

Malena Ranch kan inte lova att man kommit till rätta med vårdköerna innan mandatperioden är slut, men hon tror att man kommer se en förändring det kommande året.

– Vi ska snabba på utvecklingsarbetet och stärka upp primärvården. Vi testar nya sätt, som exempelvis internetbehandling, och håller dessutom på att tillsammans med vårdgivarna, fackliga organisationer samt patient- och brukarorganisationer ta fram en ny målbild för framtidens primärvård. Vi gör förstärkningar i varje ny budget, men måste bli eniga i vad som ska förstärkas för bästa effekt och en långsiktig förstärkning, vad som är viktigt att arbeta vidare med, oavsett vem som vinner nästa val.