Enligt Skolverket är omkring fem procent av alla elever i Sverige särskilt begåvade – men många av dem upptäcks aldrig.
– Vissa av dessa elever är högpresterande i skolan. Men vissa förverkligar inte sig själva eftersom de är understimulerade och aldrig tas på allvar, de kan i stället bli stökiga eller väldigt tysta, säger Linda Mattsson som är universitetslektor i matematik vid Blekinge tekniska högskola och som forskat om särskild begåvning.
Vad utmärker barn som är särskilt begåvade?
– De lär sig inte bara snabbare och mer, utan förstår också på ett kvalitativt annorlunda sätt. Vissa har en bred akademisk begåvning, andra är mer specifikt begåvade i ett visst ämne.
Utbildningsnämnden i Uppsala beslutade i höstas att satsa en miljon kronor om året från och med 2018 på insatser för särskilt begåvade elever. På nämndens senaste möte klubbades vad pengarna ska gå till:
* Utbildningsdagar för lärare för att de ska veta hur de upptäcker och stöttar dessa elever.
* Ett stödmaterial för lärare med exempel på undervisningsmetoder, aktiviteter och uppgifter för att utmana eleverna.
* Inspirationsgrupper utanför skoltid, där elever får chansen att undervisas i matematik och programmering av lärare i högre årskurser.
* Intresseklubbar i samverkan med Uppsala universitet. Redan i dag finns en matteklubb för grundskoleelever i samarbete med universitetet. Den ska breddas så att fler elever får chans att delta och det ska också startas klubbar i fler ämnen.
– Vi har en elevgrupp med oerhörda styrkor, men som riskerar att inte klara skolan om de inte får rätt stimulans. Skolan måste ge förutsättningar till alla elever, även till den här gruppen som man i dag ofta inte vet hur man ska möta, säger Caroline Hoffstedt (S) som är ordförande i utbildningsnämnden.
Aktiviteter så som särskilda intresseklubbar ger inte bara utmaningar och ökad stimulans, påpekar hon.
– Där får eleverna också se att det finns fler som är som man själv, och hitta styrka och trygghet i det.
Vi har i flera artiklar nyligen berättat om lärares pressade arbetssituation. Caroline Hoffstedt tror inte att satsningen innebär en ökad arbetsbörda för lärarna.
– Jag hoppas och tror att man snarare ska känna att ökade möjligheter till fortbildning underlättar, jag tror man kan känna stor press som lärare när man inte riktigt vet hur man ska hjälpa en elev. Flera av aktiviteterna sker ju också utanför skoltid.
Frågan om särskilt begåvade elever har lyfts på allvar i Sverige först de senaste fem-tio åren. Skolinspektionen konstaterade i en nationell rapport 2016 att många skolor inte ger elever tillräckliga utmaningar för att de ska kunna utvecklas längre kunskapsmässigt, trots att eleverna har rätt till det. Linda Mattsson var en av de forskare som 2015 tog fram Skolverkets stödmaterial till lärare om särskilt begåvade elever. Fortfarande är medvetenheten och kunskapen om dessa elever oerhört låg i svenska skolor, säger hon.
– Det är fantastiskt roligt att Uppsala satsar. Varje liten sak som görs är ett framsteg eftersom det under lång tid gjorts så lite.
Varför har det gjorts så lite?
– Kanske är det vår Jantekultur som ställt till det, att det inte har varit riktigt okej att lyfta den som är duktig. Det finns också en myt om att de här eleverna klarar sig ändå och att de har så lätt för sig. Men det stämmer inte, för vi gör det svårt för dem. Om vi ger dem möjligheterna att få utvecklas fullt ut kommer de att kunna åstadkomma fantastiska saker.