Stora tekniska framsteg har underlättat vardagen för alla dem som lever med diabetes. Men ännu finns inga kända botemedel mot sjukdomen. Diabetesförbundet skriver i sin faktainformation att sjukdomen, framförallt typ 2-diabetes, har en så snabb utveckling att den enligt vissa studier kan liknas vid en epidemi.
Nu säger sig Uppsala universitet vilja ta diabetesforskningen till nästa nivå. I veckan samlas världsledande forskare i Uppsala för en ny internationell vetenskaplig konferens. Förutom rena forskningspresentationer kommer samhällsperspektivet ha en särskild plats, berättar Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet
– Diabetes är en utmaning som sträcker sig från forskning på molekylnivå till samhällsplanering och frågor om motion, kost och sömn. Vi kommer att avsluta med ett att lyfta blicken och fråga oss vad vi kan göra som samhälle, säger hon.
Den absolut vanligaste formen av diabetes är den som kallas typ 2, som har koppling till livsstil och övervikt. Vid typ 2-diabetes räcker inte mängden insulin som produceras för kroppens behov.
Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion upphört. Kroppens eget immunförsvar förstör då de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln. Varför vet inte forskningen. Men om inte den som har typ 1-diabetes insulinbehandlas kommer det att leda till döden.
Typ 1-diabetes har högst förekomst i världen i Finland, följt av Sverige. Att det är så är en gåta för forskningen.
– Om ett barn föds i Sverige just efter att föräldrarna flyttat hit så får barnet det tidigare hemlandets risk för diabetes 1. Men har familjen bott i Sverige i tio år och sedan föder barn får barnet den svenska risken. Vi vet inte vad det beror på, säger Tove Fall.
Antalet sjuka i typ 1-diabetes har stadigt ökat i både Sverige och Finland. I Sverige lever cirka 50 000 med typ 1-diabetes, uppger Diabetesförbundet.
– Forskningen har inte kunnat förklara ökningen de senaste 30 åren. Men nu verkar i alla fall ökningen ha stannat av, säger Tove Fall.
Dag ett av konferensen ska ägnas åt typ 1-formen av sjukdomen. Dag två åt den betydligt vanligare typ 2.
– Där händer det mycket när det gäller forskning på molekylnivå och kring nya behandlingar. Bland annat kommer en ny läkemedelsbehandling diskuteras, som ska minska blodsockernivån och dessutom minskar risken för hjärt- kärlsjukdom, en risk som annars ofta höjs, säger Tove Fall.
Konferensen i Uppsala är ett försök att lyfta fram Uppsalas forskning på området.
– Vi vill visa fram att vi är framstående. Men vi vill också skapa ytor för nya samarbeten. Det är så många grupper som jobbar med diabetes, säger Tove Fall.
Konferensen, som heter New horizons in diabetes research, är en av de saker Uppsala universitet gjort på senare tid för att vässa sig som aktör när det gäller diabetesforskning. Enligt Tove Fall har steg tagits för att skapa en vetenskaplig centrumbildning i Uppsala. I juni hölls också ett stort nätverksmöte, Aimday, mellan universitetet och näringslivet på temat diabetes.