Frågan om hur djursjukhusverksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ska fungera optimalt har stötts och blötts allt sedan 70-talet, när den kom till Ultuna. 2007 ledde diskussionerna till ett fristående sjukhus, direkt underställt universitetets rektor. Skälet då var främst att se och få kontroll över kostnaderna för forskning, utbildning och sjukhusdrift.
– På senare år har det skavt i organisationen och det fristående sjukhuset har i ökande grad ifrågasatts. Det vore förstås bra om det gick att samordna mer, men då måste samarbetet mellan sjukhuset och forskning och utbildning bli mycket bättre, med en gemensam målbild där man siktar på samma saker. Så är det inte i dag, säger Martin Melkersson, universitetsdirektör på SLU.
LÄS MER: Stora brister på djursjukhuset
Henrik Ericsson, Universitetsdjursjukhusets direktör, är inne på samma spår; det har funnits split och oförståelse inom organisationen, även om han poängterar att "mycket i grunden fungerar bra."
– Separationen har blivit för stor, och sjukhuset är till exempel inte så involverat i utbildningen. Det försöker vi nu få ihop bättre. Grundutbildningen är första prioritet för alla, säger han.
Tid till annan har det diskuterats om det är den bästa lösningen att SLU själva driver ett sjukhus. Torkel Ekman, nyligen pensionerad professor satt under många år i ledande funktioner på universitetssidan av verksamheten, och har följt diskussionerna om djursjukhuset nära allt sedan 70-talet. Ett djursjukhus i dag är inte alls vad det var då. En explosion av antalet husdjur som katter, hundar och kaniner har skett i samhället, och det präglar även vardagen på djursjukhuset. Men SLU:s verksamhet i övrigt är riktad mot gröna näringar, klimatfrågor och jord- och skogsbruk. Förutsättningarna för att just SLU ska driva ett Universitetsdjursjukhus skulle därmed kunna sägas ha minskat drastiskt, menar Torkel Ekman och reser frågan om djursjukhuset exempelvis skulle platsa bättre på Uppsalas andra universitet.
– Dagens veterinärstudenter brinner inte för jordbruket. Frågan om sjukhuset ska finnas på SLU är rimlig att ställa. Kanske skulle det passa inom den medicinska fakulteten på Uppsala universitet? Allt handlar om varmblodiga däggdjur, säger han.
För Martin Melkersson och Henrik Ericsson verkar det här i nuläget vara en ickefråga. Frågan om veterinärstudenterna skulle kunna få sin kliniska utbildning i den privata djursjukvården har varit i luften i bland, men aldrig blivit aktuell. Veterinärutbildningen är SLU:s populäraste utbildning och den behöver ett Universitetssjukhus.
– För att det ska finnas tillräckligt med fall att studera behöver vi ett eget sjukhus som vi har kontroll över, säger Martin Melkersson.
– Jag tycker att det är självklart att det ska finnas på SLU. För att klara oss kommersiellt ska vi sälja på vår kompetens, tillsammans med akademin, säger Henrik Ericsson.