Det visar forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och SLU i en studie som publiceras i vetenskapstidskriften PLOS ONE.
– Vi är visserligen ingalunda först att föreslå att aktiva småfåglars synsystem borde ha en enastående snabb uppdateringsförmåga, men ingen före oss har experimentellt påvisat att det verkligen är så, säger forskaren Anders Ödeen vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, som har lett studien.
Studien omfattar 27 infångade blåmesar, halsbandsflugsnappare och svartvita flugsnappare. I forskningslaboratorier nära fångstplatserna tränades fåglarna att i utbyte mot en belöning skilja mellan en snabbt blinkande lampa och en med fast ljus lysande lampa. Därefter ökades gradvis ”blinkfrekvensen” i den ena lampan tills dess att fåglarna inte längre klarade av att skilja den från lampan med det fasta ljuset.
Hur ofta en lampa blinkar per sekund mäts i enheten Hertz. För fåglarna låg denna övre gräns på hur ofta en lampa slogs på och av per sekund på mellan 129 och 137 Hertz. Allra bäst lyckades svartvita flugsnappare. Först när antalet blinkfrekvensen översteg 146 Hertz kunde de inte längre skilja det snabba ljusflimret från ett fast ljus.
Därmed slog dessa tre småfågelarter med bred marginal alla tidigare kända gränser vad gäller ryggradsdjurs förmåga att snabbt uppdatera sitt synsystem. För oss människor till exempel ligger motsvarande gräns vid cirka 60 Hertz. Om en lampa blinkar fortare än så uppfattar vi det som att den lyser med att fast ljussken.
– Jämfört med hur omvärlden ser ut för oss människor verkar den för småfåglar att röra sig i slowmotion, säger Anders Ödeen.
Varför har just småfåglar utvecklat denna förmåga till snabbsyn?
– Som andra evolutionära förändringar därför att det har gett dem överlevnadsfördelar att kunna upptäcka och följa objekt som rör sig mycket snabbt över näthinnan. Detta måste vara ovärderligt i jakten på mat i form av snabbflygande insekter eller för att hinna se och undvika alla grenar när de flyger rakt in i ett buskage för att ta skydd för något rovdjur, säger Anders Ödeen.
När fåglars syn kommer på tal brukar det inte handla om snabbsyn utan om den överlägsna synskärpa som gör att en del av dem kan ha ”örnkoll” och ”falksyn”.
– Men det är bara just rovfåglar som har förmåga att se extremt skarpt. Vi människor har faktiskt betydligt bättre synskärpa än alla andra fågelarter. Däremot finns många fågelarter som i både fysiologi, levnadssätt och ekologi liknar blåmesar, halsbandsflugsnappare och svartvita flugsnappare. Snabb syn är förmodligen en mer typisk egenskap hos fåglar i allmänhet än skarp syn, säger Anders Ödeen.