SÄ snabbt ser fÄglarna

SmÄfÄglar ser inte sÄ skarpt, men de ser snabbt, supersnabbt. Allra snabbast syn har svartvita flugsnappare.

RekordhÄllare. Svartvit flugsnapparhane har vÀrldsrekord i snabb uppdatering av sitt synsystem.

RekordhÄllare. Svartvit flugsnapparhane har vÀrldsrekord i snabb uppdatering av sitt synsystem.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2016-03-18 19:00

Det visar forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och SLU i en studie som publiceras i vetenskapstidskriften PLOS ONE.

– Vi Ă€r visserligen ingalunda först att föreslĂ„ att aktiva smĂ„fĂ„glars synsystem borde ha en enastĂ„ende snabb uppdateringsförmĂ„ga, men ingen före oss har experimentellt pĂ„visat att det verkligen Ă€r sĂ„, sĂ€ger forskaren Anders Ödeen vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, som har lett studien.

Studien omfattar 27 infĂ„ngade blĂ„mesar, halsbandsflugsnappare och svartvita flugsnappare. I forskningslaboratorier nĂ€ra fĂ„ngstplatserna trĂ€nades fĂ„glarna att i utbyte mot en belöning skilja mellan en snabbt blinkande lampa och en med fast ljus lysande lampa. DĂ€refter ökades gradvis ”blinkfrekvensen” i den ena lampan tills dess att fĂ„glarna inte lĂ€ngre klarade av att skilja den frĂ„n lampan med det fasta ljuset.

Hur ofta en lampa blinkar per sekund mÀts i enheten Hertz. För fÄglarna lÄg denna övre grÀns pÄ hur ofta en lampa slogs pÄ och av per sekund pÄ mellan 129 och 137 Hertz. Allra bÀst lyckades svartvita flugsnappare. Först nÀr antalet blinkfrekvensen översteg 146 Hertz kunde de inte lÀngre skilja det snabba ljusflimret frÄn ett fast ljus.

DÀrmed slog dessa tre smÄfÄgelarter med bred marginal alla tidigare kÀnda grÀnser vad gÀller ryggradsdjurs förmÄga att snabbt uppdatera sitt synsystem. För oss mÀnniskor till exempel ligger motsvarande grÀns vid cirka 60 Hertz. Om en lampa blinkar fortare Àn sÄ uppfattar vi det som att den lyser med att fast ljussken.

– JĂ€mfört med hur omvĂ€rlden ser ut för oss mĂ€nniskor verkar den för smĂ„fĂ„glar att röra sig i slowmotion, sĂ€ger Anders Ödeen.

Varför har just smÄfÄglar utvecklat denna förmÄga till snabbsyn?

– Som andra evolutionĂ€ra förĂ€ndringar dĂ€rför att det har gett dem överlevnadsfördelar att kunna upptĂ€cka och följa objekt som rör sig mycket snabbt över nĂ€thinnan. Detta mĂ„ste vara ovĂ€rderligt i jakten pĂ„ mat i form av snabbflygande insekter eller för att hinna se och undvika alla grenar nĂ€r de flyger rakt in i ett buskage för att ta skydd för nĂ„got rovdjur, sĂ€ger Anders Ödeen.

NĂ€r fĂ„glars syn kommer pĂ„ tal brukar det inte handla om snabbsyn utan om den överlĂ€gsna synskĂ€rpa som gör att en del av dem kan ha â€Ă¶rnkoll” och ”falksyn”.

– Men det Ă€r bara just rovfĂ„glar som har förmĂ„ga att se extremt skarpt. Vi mĂ€nniskor har faktiskt betydligt bĂ€ttre synskĂ€rpa Ă€n alla andra fĂ„gelarter. DĂ€remot finns mĂ„nga fĂ„gelarter som i bĂ„de fysiologi, levnadssĂ€tt och ekologi liknar blĂ„mesar, halsbandsflugsnappare och svartvita flugsnappare. Snabb syn Ă€r förmodligen en mer typisk egenskap hos fĂ„glar i allmĂ€nhet Ă€n skarp syn, sĂ€ger Anders Ödeen.

SÄ skiljer sig vÄr syn frÄn fÄglarnas

Örnen Ă€r det djur som har i sĂ€rklass bĂ€st synskĂ€rpa i vĂ€rlden. En örn kan urskilja 143 linjer inom en enda grad av synfĂ€ltet. En mĂ€nniska med fullgod syn klarar 60 linjer, och en smĂ„fĂ„gel som till exempel bofinken bara drygt 20.

För en smÄfÄgel som lever pÄ insekter och vistas i skogar Àr det mycket viktigare att snabbt kunna uppdatera vad den ser Àn att se skarpt. För en rovfÄgel som spanar in sina byten pÄ lÄngt avstÄnd i öppna landskap Àr dÀremot synskÀrpan mycket viktigare.

Skillnaden mellan mÀnniskans och den svartvita flugsnapparens maximala synhastighet, 60 respektive 146 Herz, Àr förhÄllandevis lika stor som den mellan mÀnniskans och örnens synskÀrpa.

Den som filmat klippet med jÀmförelsen heter Malin Thyselius .

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om