"Vi skapar oförglömliga möten i Sveriges mäktigaste bruk". Det är visionen för Lövstabruk, som i dag lockar cirka 50 000 besök om året. De behöver bli fler, komma under hela året och ge mer intäkter för att bruket ska vara bärkraftigt och hållbart. För att lyckas krävs fler boendeformer med högre kvalitet, en förbättrad infrastruktur, utveckling mot barn och unga och en produktutveckling och marknadsföring med fokus på försäljning och ökad lönsamhet. Bland annat.
Det här går att läsa i Lövstabruks utvecklingsplan som är inne på sitt första år av förverkligande. Planen, som är märkt som konfidentiell, innehåller långa listor på mål och åtgärder och slår fast att det krävs mer långsiktigt, strategiskt och professionellt arbete för att Lövstabruk ska nå nästa nivå.
Ulrika Borger Dåderman är verksamhetschef för Stiftelsen Leufsta sedan 2010. Lövstabruk mår bra – men det är svårt att få ekonomi och bärkraftighet i verksamheten, säger hon.
– Vi är sköra även om vi har stabiliserat ekonomin och utvecklat våra verksamheter och har förmånen att ha Statens fastighetsverk som ägare av stora delar av bruket. Men fastighetsverket har fått stora neddragningar på sig på senare år.
Om du fick önska fritt, vad är det Lövstabruk behöver?
– Fler anställda som kan arbeta med utveckling strategiskt och professionellt. Vi har en helårsanställd i dag, det vill säga jag. Men mer personal kostar pengar och kräver mer intäkter.
LÄS MER: "Bruken borde vara ett världsarv"
Ett sätt att öka intäkterna ska enligt utvecklingsplanen vara att stärka Lövstabruk "genom en konceptualisering av platsen".Det talas också om att ta historien in i framtiden för att attrahera en yngre generation.
– Det här handlar om tydlighet, vad vi står för. Historien måste genomsyra bruket ännu mer. Exempelvis är våra konferenslokaler vanliga lokaler när man kommer in i dem. De skulle kunna gå att spetsa till ännu mer och göra dem historiska för att locka.
Enligt utvecklingsplanen går de som i dag besöker Lövstabruk att kategorisera i två grupper, historiskt intresserade äldre samt barnfamiljer som besöker Barnens bruk. Lövstabruk behöver attrahera fler köpstarka målgrupper och för det krävs strategisk marknadsföring och försäljning, enligt planen. I dag saknas en produkt som förknippas med Lövstabruk, som en dalahäst eller Valdemarsuddekruka. Det behöver det bli ändring på och i framtiden ska besökare kunna handla med sig Lövstaprodukter av jämn och hög kvalitet, kanske i en lanthandel eller en slottsbod, enligt visionen.
Där listas även Lövstabruks svagheter och styrkor. Bland svagheterna finns att Lövstabruk är relativt okänt och att reseanledningarna är för få.
– Vi är kända lokalt, men inte i hela Sverige. Här saknar vi produkten som kopplas till oss, säger Ulrika Borger Dåderman.
Hon har lång bruksbakgrund och var engagerad i nu nedlagda Vallonbruk i Uppland, paraplyorganisationen som samlade alla bruk. Att den är borta är inte bra för bruken, menar hon, även om framhåller att föreningen kunde uträttat mer.
– Det finns anledning till självkritik. Men i grunden behövs en gemensam plattform. Vi pratar om ett så stort område med många bruk och många ideella föreningar utan resurser. Hela området skulle behöva konceptualiseras mer. Bruken är för utsmetade och inte så nischade.
LÄS MER: "Riskerar att förfalla eller säljas ut"
LÄS MER: Ska utvinna brukens potential
LÄS MER: "Pengar är det jobbiga"
Bruken bör komplettera varandra mer, menar Ulrika Borger Dåderman. En dröm vore att bygga en kopia av vallonsmedjan i Lövstabruk, men bättre är att skicka besökarna till Österbybruk där den finns bevarad.
– Vi har herrgårdslivet, järnhanteringen är inte vår främsta gren.
Hon är själv är bruksboende - men inte i Lövsta utan i Strömsberg, det vita bruket två mil bort, ett bruk som hon menar stärkt sin position som besöksmål, med kaféet som ordnar bröllop och fester och nostalgimuseet.
– Men det är mycket ideellt arbete bakom och många byggnader är i dåligt skick.
Hon tror ändå på brukens framtid.
– Det finns hopp. Bruken kommer att stå kvar om 100 år.