Så ska fler ta sin medicin

Samma blodtrycksmedicin kan ha olika biverkningar för olika personer. En nystartad studie ska ta reda på om det med ett enkelt blodprov går att i förväg avgöra vilken blodtrycksmedicin som passar patienten bäst.

26 mars 2017 08:00

– Vi vill ta reda på om en mer individanpassad blodtrycksmedicinering kan öka chansen att patienten verkligen tar sin medicin på ordinerat sätt och därmed också fullt ut tillgodogör sig nyttan av den, säger professor Johan Sundström vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Trots att blodtrycksmedicinering sänker risken för att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdomar tar hälften av patienterna som får ett blodtrycksläkemedel utskrivet inte medicinen vid de tidpunkter och i de doser som har ordinerats.

– Ett skäl till att patienter inte tar blodtrycksmedicinen på rätt sätt eller helt slutar att ta den är biverkningar av behandlingen. Eftersom högt blodtryck sällan ger några symtom upplever de ingen positiv effekt av själva blodtryckssänkningen, säger Johan Sundström.

Det finns fyra huvudtyper av läkemedel som i första hand rekommenderas för behandling av högt blodtryck. De kallas för diuretika, ACE-hämmare, AR-blockerare och kalciumflödeshämmare. Alla sänker blodtrycket ungefär lika mycket i genomsnitt, fast på olika sätt.

Biverkningarna av ett läkemedel från någon av dessa grupper kan dock skifta kraftigt från patient till patient. En medicin som passar utmärkt för en patient kan ha oacceptabla biverkningar för en annan och vice versa.

– Ännu finns inga bra metoder att i förväg avgöra vilken typ av blodtrycksmedicin som kommer att passa bäst för den enskilda individen. Patienter som får biverkningar erbjuds i bästa fall att prova några olika läkemedel efter varandra, men den principen är inte vetenskapligt testad. Dessutom är läkare olika bra på att fråga om biverkningar och ifall man tar sina läkemedel, säger Johan Sundström.

I den just påbörjade studien ska 300 patienter med lätt förhöjt blodtryck i omgångar under två månader vardera behandlas med en beprövad medicin från någon av de fyra huvudgrupperna av rekommenderade blodtrycksläkemedel – och med overksamma placebokapslar mellan de olika behandlingsomgångarna.

Flera gånger under varje behandlingsomgång kommer patienternas blodtryck att mätas, blodprov tas och patienterna själva föra en elektronisk dagbok över hur de mår och biverkningar av behandlingen.

– För att patienternas, läkarnas eller sjuksköterskornas tro på någon viss medicinering inte ska påverka resultaten får ingen att under studiens gång veta i vilken ordningsföljd en enskild patient fått de fyra läkemedlen, säger Johan Sundström.

Detta avslöjas först efter det att alla uppgifter har samlats in.

– Då är det också meningen att den enskilde patienten, efter att ha informerats om både effekten på blodtrycket och biverkningarna, ska välja vilket läkemedel hen föredrar att använda för fortsatt förebyggande långtidsbehandling, säger Johan Sundström.

Det kommer att ta drygt ett år från att ett en patient ger sitt samtycke till att delta till att hen prövat sig igenom de fyra läkemedlen och kan göra detta informerade val om en i allmänhet livslång behandling.

En så omständlig och utdragen process för att välja ut blodtrycksmedicin är knappast möjlig inom den ordinarie vården, men det är inte heller slutmålet för studien.

Proverna som tas under studiens gång kommer att analyseras för en rad genetiska faktorer och för halterna av en mängd olika ämnen i patienternas blod.

Forskarna hoppas att det utifrån en kombination av uppgifter om ett antal genetiska faktorer och halterna av några sådana så kallade biomarkörer ska visa sig möjligt att för en enskild person förutsäga såväl effekten på blodtrycket som risken för biverkningar.

– Ett sådant test skulle vara ett stort framsteg. Genom att redan från början kunna individanpassa valet av blodtrycksmedicin skulle många kunna undvika biverkningar, följsamheten till behandlingen öka och i slutänden fler liv kunna räddas, säger Johan Sundström.

Samtidigt betonar han att även andra åtgärder kan vara viktiga för att öka följsamheten till förebyggande behandlingar.

– Dagboken vi använder i studien kommer att utvecklas till ett verktyg för alla patienter att meddela sjukvården hur de mår. Sjukvården behöver radikalt bättre metoder för att fånga upp patienters symtom, för att kunna utvärdera och styra behandlingen till maximal nytta för patienten. Att som i dag vara nöjda med att varannan patient tar sina blodtrycksmediciner duger helt enkelt inte, säger Johan Sundström.

Ökar flera sjukdomsrisker

Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdomar och förtida död i världen.

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. När hjärtat fylls på med nytt blod bör blodtrycket ligga under 90 mm Hg och när hjärtat pumpar ut blod bör trycket normalt ligga under 140 mmHg.

Ju högre blodtryck, desto större är nyttan av blodtryckssänkande behandling. Men även personer med bara lätt förhöjt blodtryck har nytta av blodtrycksmedicinering.

Blodtrycket brukar stiga med åldern. Vid pensioneringen har hälften av alla svenskar högt blodtryck.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Åke Spross