– Det finns fortfarande väldigt mycket kvar att göra i Uppsala. Men vi kan prata bra om frågan och majoriteten tar problemet på allvar. Det finns inget politiskt hinder här som det funnits i exempelvis Stockholms stadshus där de som försökt driva frågan har fått höra att de är rasister.
Det säger Anna Manell (L) som är ledamot i utbildningsnämnden i Uppsala kommun och som engagerat sig särskilt i just frågor om hedersförtryck. UNT berättade i förra veckan att en kartläggning av hedersförtryck ska göras bland niondeklassare i Uppsalas skolor, vilket är en fråga som Anna Manell har drivit.
– Äntligen säger jag bara. Vi måste få veta hur stort problemet är och hur det ser ut. En kartläggning är en bra början, men det behövs fler insatser snabbt.
Liberalerna i Uppsala har i budgeten för nästa år föreslagit att socialsekreterare ska finnas på skolor där extra behov finns, för att avlasta lärare. Anna Manell anser även att Uppsala kommun behöver minst en samordnare som leder arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och ser till att allt från polis till socialtjänst och förskola/skola samverkar.
Och en samordnare är på gång. I den budget som den rödgröna majoriteten lägger fram om ett par veckor har man avsatt en miljon kronor för att kunna anställa en person som ska jobba mer övergripande med hedersförtryck och kvinnofridsfrågor, enligt Ilona Szatmari Waldau (V) som är kommunalråd med ansvar för jämställdhet och sociala frågor.
– En miljon låter kanske inte så mycket, men det räcker till minst en resurs som kan vara en spindel i nätet för att se till att kommunens olika verksamheter jobbar på rätt sätt. Det kan exempelvis handla om att se till att alla får rätt utbildning och hjälpa skolor att ta fram handlingsplaner mot hedersförtryck, säger hon.
Det har snart gått sexton år sedan Fadime Sahindal mördades i Uppsala. Anser du att Uppsala kommun gjort tillräckligt i arbetet mot hedersförtryck?
– Jag tycker att vi blivit bättre för varje år, men jag tror att vi kan jobba ännu mycket bättre och det är därför vi tillsätter den här resursen.
Ilona Szatmari Waldau påpekar att Uppsala det senaste året gjort flera saker för att förbättra arbetet mot hedersförtryck. Dels har kommunen ingått ett flerårigt samarbete med Tris (tjejers rätt i samhället), dels har man tagit fram en handlingsplan för hur man inom kommunen ska jobba mot våld i nära relationer där hedersförtryck är en del.
Vad behöver Uppsala främst bli bättre på i arbetet mot hedersförtryck?
– Det förebyggande arbetet skulle jag säga: att se och upptäcka. Det handlar till stor del om utbildning. Inom förskola och skola ska man veta både hur man kan identifiera barn och föräldrar som utsätts och hur man sedan går vidare. Att till exempel blanda in familjen, som socialtjänsten av tradition gör i andra ärenden, kan vara direkt farligt för den utsatta eftersom det är familjen som är hotet.
Att upptäcka barn som utsätts är en del. Men hur ska man komma åt roten till problemet, alltså familjers normer?
– För det krävs ett ganska tålmodigt arbete, där vi bland annat måste jobba ihop med föreningar som har lätt att nå familjer som utövar hedersförtryck. Att de tar ett ansvar och diskuterar lagar och rättigheter. Det vet jag också att flera föreningar gör.
Ställer ni krav på att föreningar som får bidrag gör det?
– Nej, inte specifikt att de måste ta upp hedersproblematik. Däremot ställer vi krav på att alla föreningar som får bidrag ska jobba med jämställdhet. En förening som tycker att det är okej med förtryck ska inte ha stöd.
Läs mer: Sju elever saknas efter sommarlovet
Läs mer: Expert efterlyser handlingsplaner mot hedersförtryck på skolor