Så har Uppsalas arbete mot tiggeriet förändrats

Natthärbärget för utsatta EU-medborgare har bantats från 40 till 12 bäddar. Och dagverksamheten har precis lagts ned. Anledningen är förändrade behov och nya insikter.

14 november 2018 12:50

Natthärbärget ligger fortfarande på Ulleråker, men flyttade i september till mindre lokaler utan kök.

– Det funkar bra. Matlagningen ledde till en hel del extraarbete och ibland konflikter. Nu erbjuds de enklare måltider som skänkts av olika aktörer, säger Eva Moberg, som är föreståndare för härbärget som drivs av Livets ord med bidrag från Uppsala kommun.

Det var främst på grund av ett minskat behov som socialnämnden valde att dra ner på antalet platser. Och trots att det sedan september bara finns 12 platser har det hittills aldrig varit helt fullt. Enligt Eva Moberg kan det bero på att många vill spara sina månader till vintern: en person får nämligen bo max tre månader på härbärget.

Uppsala erbjuder i dag betydligt mindre hjälp än tidigare åt de som rest hit för att tigga.

– Vi lär oss hela tiden mer om vad som behövs. Och situationen förändras ständigt, säger Annika Svensson som är polis med uppdrag att ha kontakt med utsatta EU-medborgare.

För fem år sedan startades dagverksamhet för den gruppen, för att man ville ge barnen som följt med hit meningsfulla aktiviteter samt erbjuda svenskaundervisning. Men för ett par veckor sedan stängdes den verksamheten helt eftersom barnfamiljer inte längre kommer till Uppsala och för att nästan ingen visade sig vilja läsa svenska.

– Vem vet, kanske kommer det inte behövas något natthärbärge heller snart. Kanske kommer vi i stället att behöva bygga ut trygga boenden för människor som är utsatta för brott, säger Annika Svensson som ser till inga minderåriga tigger i Uppsala samt utreder om människor under hot tvingas till tiggeri.

Det är upp till varje kommun att avgöra hur mycket hjälp som ska ges och i vilken form. Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för socialt utsatta EU-medborgare, har dock sagt att den hjälp som ges bör vara hjälp att ta sig ur utsattheten. Eva Moberg var en av dem som för ett par år sedan varnade för att Uppsalas hjälpinsatser – med relativt omfattande dagverksamhet i jämförelse med andra städer och generösa regler på härbärget – snarast riskerar att locka hit människor. Sedan dess har socialnämnden beslutat att stödet främst ska bestå av akut hjälp samt insatser så att personerna kan återvända till hemlandet, bland annat genom ett särskilt team bestående av en rumänsktalande person från socialtjänsten samt Annika Svensson från polisen som genom aktivt fältarbete uppsöker gruppen. Eva Moberg tycker att det är bra.

– Min dröm är att de här människorna ska resa sig och se sina möjligheter. Jag brukar fråga dem som kommer hit till härbärget vad de vill med sitt liv. Inte förrän jag får tag på den tråden kan jag försöka leda dem dit. Oftast längtar de efter ett liv i sitt hemland med sina familjer, vilket faktiskt är möjligt.

Läs mer:Han hjälper tiggarna hem

Läs mer: Uppsala får beröm för sitt arbete mot tiggeri

Läs mer:Polisen utreder människohandel i Uppsala

Läs mer:"Det är troligt att en del i Uppsala tigger mot sin vilja"

Läs mer:Rykten lockar tiggare till Uppsala

Flesta från Rumänien

Majoriteten av de som ­tigger i Uppsala kommer från Rumänien. Till Uppsala kom de första tiggarna för nio-tio år sedan, störst var ökningen runt 2012.

Vilken hjälp gruppen får skiljer sig åt stort mellan olika kommuner. I Uppsala finns ett natt­härbärge, som drivs av ­Livets ord. Fram till alldeles nyligen fanns också dagverksam­heten Cross­roads, som drevs av Uppsala stadsmission. Bägge verksamheterna har fått bidrag av kommunen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Elin Sandow