I morgon lördag har det gått femton år sedan Fadime Sahindal sköts till döds i Uppsala av sin pappa, för att hon själv ville bestämma över sitt liv.
Under de år som gått sedan hennes död chockade Sverige har samhället i frågor som rör hedersförtryck fokuserat på flickor och kvinnor.
Men i dag, fredag, ordnar Tjejers rätt i samhället (Tris) en temadag tillsammans med Uppsala stadsbibliotek, då fokus i stället är på pojkar och unga män.
– För att förebygga hedersvåld behöver vi också titta på pojkars och mäns roll. I en hederskontext är de både offer och förövare. Förövare för att de kontrollerar och förtrycker närstående tjejer och kvinnor. Offer för att de dels uppfostras att kontrollera kvinnor i sin närhet och dels för att de själva utsätts för tvångsgifte och uppfostringsresor, säger My Hellberg som är kanslichef på Tris.
En av temadagens föreläsareär Devin Rexvid, som är doktor i socialt arbete och som forskat om hedersnormer med utgångspunkt i mansrollen. Han är också medförfattare till boken ”Mäns heder”.
– Hederskulturen gör att pojkarna är med och kränker närstående kvinnors grundläggande fri- och rättigheter. I vardagen innebär det att pojken får i uppdrag att övervaka systerns tillvaro: vem umgås hon med i skolan, vilka lektioner är hon med på, dröjer hon sig kvar efter skolan och så vidare. Det innebär inte bara stora begräsningar av systerns liv, utan också av hans egen tillvaro eftersom hans uppmärksamhet hela tiden är delad.
En fråga ni ställer i boken är varför så få unga män som är uppvuxna i Sverige bryter med hedersnormerna, som ju gör dem till förtryckare. Vad är svaret?
– En anledning är att fadern ofta genom hot och våld inpräntar rädsla i sonen. Så länge fadern lever kan sonen ha svårt att befria sig om han inte är väldigt stark. En annan anledning är att modern binder sonen till sig väldigt hårt. Hon behöver honom, han är familjens ryggrad och kan skydda henne från pappans våld. Mammor i hederskulturer ger därför sonen mer omsorg än hon ger dottern, sonen får stora fördelar vilket gör det svårare för honom att bryta med familjen. Många mödrar är i allra högsta grad med och upprätthåller hederskulturen och uppfostrar sönerna att förtrycka sina systrar och även henne.
Finns det pojkar som protesterar?
– Ja, men de är få. Dels på grund av de privilegier de har, men också för att de ofta inte är medvetna om sin egen utsatthet och att de själva berövas sina fri- och rättigheter. Att bryta mot normerna kan innebära att de förlorar sin familj. Men samtidigt har de mycket att vinna, som att kunna andas och känna att man existerar som människa.
Vad behöver samhället göra?
– Samhället måste komma in mycket tidigare, redan i förskolan. Många tror att det här dyker upp i tonåren, men normerna inpräntas mycket tidigare. Det finns femåringar som får i uppdrag att se till att mamman inte pratar med främmande män. Personal i skola och förskola måste bli mer medvetna och i högre grad överföra samhällets värderingar. Det är inte bara så att vi måste skydda flickorna. Även pojkarna förtjänar en barndom fri från våld och kränkningar.
Enligt en rapport från 2014 lever cirka 100 000 unga i Sverige med hedersnormer. En kartläggning som gjordes i Stockholms skolor 2009 visade att tretton procent av alla tjejer i nian inte får gifta sig med vem de vill och att sju procent utsätts för hedersvåld. I vår kommer en liknande undersökning att göras bland niondeklassare i Uppsalas skolor.
Under de femton år som gått sedan Fadimes död har medvetenheten om hedersförtryck ökat mycket, säger My Hellberg.
– Frågan debatteras mycket mer. Och vi har en ny lag mot barnäktenskap. Men det finns ju väldigt mycket kvar att göra och det finns ett stort utbildningsbehov inom yrken som möter de här ungdomarna, så som lärare och socionomer.
Devin Rexvid anser också att en hel del har hänt. Men han tycker att staten sänder dubbla budskap.
– Samtidigt som staten inför handlingsplaner mot hedersförtryck finansierar man föreningar som står för allt annat än jämställdhet.