93 procent av invånarna i Uppsala tycker att det egna bostadsområdet är bra att bo i. Detta enligt en stor trygghetsundersökning som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av Uppsala kommun, i vilken 4 000 personer i 62 olika bostadsområden deltagit.

I 18 bostadsområden svarar 100 procent att området man bor i är bra, däribland Höganäs, Gamla Uppsala, Bärby hage, Slavsta och Ekeby. Och 89 procent av alla i undersökningen skulle rekommendera en vän att flytta till det egna bostadsområdet.

Hur pass positiva siffrorna är är svårt att avgöra eftersom det saknas liknande studier i andra städer. Men Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet, tycker att det låter som att Uppsalaborna trivs ovanligt bra.

Artikelbild

| Maj-Britt Forsberg bor i Gamla Uppsala, där 97 procent av invånarna inte skulle vilja bo någonstans även om de fritt fick välja.

– Folk har en benägenhet att försvara sina val, så därför kan man förvänta sig att man svarar positivt om det egna området. Men jag tycker ändå att det här är höga siffror, säger han.

Några av frågorna handlar om den sociala samhörigheten. 86 procent anser att de som bor i det egna området kommer bra överens, 81 procent svarar att de litar på de som bor där och 75 procent tycker att de boende är hjälpsamma mot varandra. Några områden där grannsämjan sammantaget tycks extra bra är Bärby hage, Nåntuna-Vilan och Norby. Generellt har de områden som får höga poäng på hur bra de är att bo i också höga poäng vad gäller social samhörighet.

På frågan var man skulle vilja bo om man fick välja fritt svarar 69 procent området där de redan bor. 22 procent av alla i undersökningen vill hellre bo i någon annan del av Uppsala. Och 10 procent skulle helst vilja bo någon annanstans än i Uppsala kommun.

Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för att folk ska trivas i ett område är att det är tryggt.

– Är det otryggt så drar det ner alla betyg. Andra faktorer som människor värderar högt är närhet till naturen och att det finns service så som skola och livsmedelsbutik, säger Roger Andersson.

Att villaområden har högre trivselvärden är inte konstigt, menar Roger Andersson, eftersom omsättningen på folk där är betydligt lägre än i hyresrättsområden. I villaområden bor också många barnfamiljer, den kategori som tillbringar mest tid i det egna bostadsområdet och lär känna flest i grannskapet.

Det område med lägst trivsel i kommunens trygghetsundersökningen är sydvästra Valsätra, alltså området kring Bandstolsvägen. Närmare hälften – 44 procent – svarar dock att området är bra att bo i, men bara 28 procent skulle rekommendera en vän att flytta dit.

Som UNT rapporterat tidigare är sydvästra Valsätra det område där invånarna enligt trygghetsundersökningen upplever störst otrygghet. Ett annat område med lägre trygghet än snittet är mellersta Stenhagen. Bägge dessa områden har liknande befolkningssammansättning och tillhör i undersökningen den så kallade ljusblå kategorin. Totalt finns fyra kategorier av bostadsområden i Uppsala tätort – alla har fått färgnamn – och undersökningen visar att invånarna i ljusblå bostadsområden känner lägst trygghet och trivsel.

Det finns dock ett par områden i den ljusblå gruppen som går mot strömmen, nämligen Nyby gård och norra Sävja. I norra Sävja svarar 97 procent att området är bra att bo i och i Nyby gård 92 procent. Dessa bostadsområden får också högre än snittet vad gäller grannsämja.

– Nu ska vi titta närmare på dessa och andra områden för att förstå vad som skapar trygghet och trivsel. Det kan vi sedan använda oss av i vårt trygghetsskapande arbete, säger Anton Berg som jobbar med social hållbarhet på Uppsala kommun.

Trivs Uppsalaborna ungefär som ni trodde?– Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig för siffror, men tycker att det är jättekul att så många verkar trivas där de bor.

Trygghetsundersökningen ska göras var tredje år för att kommunen ska kunna följa utvecklingen och se om man gör rätt insatser.