Politikerna i Uppsala har under lång tid varit vana vid att få styra i majoritet. I stort sett har det röda eller rödgröna blocket styrt i majoritet varannan mandatperiod och det borgerliga varannan. Därmed har det aldrig varit några problem att få igenom den egna budgeten utan ändringar.

Men den nya stökiga politiska verkligheten visar sig nu på allvar i Uppsala kommunfullmäktige. Det nya mittenstyret bestående av S, L och MP har bara 35 av fullmäktiges 81 mandat. Det betyder att oppositionen – som består av Uppsala-Alliansen (M+C+KD), SD, Fi och V – kan köra över mittenstyret i frågor där de hittar varandra.

Precis det inträffade under tisdagens budgetdebatt då Uppsala-Alliansen ihop med framför allt V drev igenom åtta tilläggsyrkanden, det vill säga extra tillägg i mittenstyrets budget; däribland att bygga fler pendlarparkeringar, införa 24-timmars-garanti för samtal mellan vårdnadshavare och socialtjänst när unga begår brott och vidta ljuddämpande åtgärder i skolor.

Mittenstyrets budget gick igenom – men med en del ändringar.

– Om förslag läggs som ligger i linje med vår politik röstar vi på dem, och nu hade Uppsala-Alliansen lagt ett antal sådana förslag, säger Tobias Smedberg (V) och fortsätter:

– Det här är priset man betalar för att regera i minoritet och att inte ha förankrat saker innan man kommer till kommunfullmäktige.

Enligt Erik Pelling (S) är de flesta av Uppsala-Alliansens tilläggsyrkanden politik som mittenstyret också har för avsikt att driva, men inte prioriterat i budgeten inför nästa år. Därför röstade de nej till yrkandena. Nu tvingas de prioritera förslagen ändå.

– Vi får hoppas att det här är saker som inte är alltför kostnadsdrivande. Det här faller främst tillbaka på de partier som driver igenom detta utan att skjuta till de pengar som krävs, säger han.

Fredrik Ahlstedt (M) menar dock att de förslag som Uppsala-Alliansen lagt inte är kostnadsdrivande.

– De går att genomföra med prioriteringar inom den befintliga budgetramen.

Mandatfördelningen i kommunfullmäktige gör det extra viktigt att ledamöterna är på plats när beslut ska fattas. I frågor där SD röstar på Uppsala-Alliansens förslag samtidigt som V och Fi lägger ner sina röster kommer det att stå 35-35. Då blir det kommunfullmäktiges ordförande, Eva Edwardsson (L) som har utslagsrösten.

– Så jämnt kan det bli i många stora frågor. Alla partier är medvetna om att det krävs en absolut närvaro. En ledamot frånvarande och man kan förlora omröstningen, säger hon.

Det nya politiska landskapet har också påverkat sammansättningen i de politiska nämnderna. Oppositionen har av tradition fått posten som andra vice ordförande. Men i dag finns flera oppositioner: Uppsala-Alliansen (M, C och KD), SD, V och Fi. På måndagen klubbade fullmäktige därför att införa en tredje vice ordförande i flera nämnder. Detta för att ha en så bred politisk representation som möjligt i nämnder med stor budget eller mycket medborgarkontakter. Beslutet har dock kritiserats av bland andra Eva Edwardsson, eftersom det enligt henne strider mot kommunallagen.

Samtliga politiker UNT talar med konstaterar att läget är nytt och ovisst. Ingen vet riktigt vad man kan förvänta sig av den kommande mandatperioden. Men Erik Pelling är inte särskilt orolig:

– Men visst blir det mer omständligt. Det kommer att krävas både av oss och av oppositionspartierna att vara transparenta och ta fram förslag i tid. Nästa år kommer vi att inkludera oppositionspartierna tidigare i budgetdiskussionerna. Den tiden har inte funnits i år.

Även om det var enklare att styra förr har man i Uppsala i alla fall ett styre och en budget, påpekar han.

– Det är mer än vad man har på riksplanet.