Rivning och nybyggnad i anrikt Uppsalakvarter

Den som hoppats få flytta in i en ombyggd silo med utsikt mot Fyrisån får ändra sina planer.

Tegelsilon och kvarnhuset vid Östra Ågatan (t h) byggs om invändigt och får nya bostadshus som grannar, om planerna genomförs. En tänkt gångbro mellan silon och elevatorn vid åkanten (ej i bild) är inlagd på skissen.

Tegelsilon och kvarnhuset vid Östra Ågatan (t h) byggs om invändigt och får nya bostadshus som grannar, om planerna genomförs. En tänkt gångbro mellan silon och elevatorn vid åkanten (ej i bild) är inlagd på skissen.

Foto: Illustration: Juul Frost arkitekter

Uppsala kommun2019-10-07 07:01

Silotornen på Lantmännens anläggning vid Östra Ågatan kommer att rivas, när hela området så småningom ska omvandlas till bostäder och stadskvarter. Till en början fanns idéer om bostäder eller verksamheter i vissa av spannmålsbyggnaderna. Möjligheterna har utretts men skrinlagts:

– De är inte byggda för bostadsändamål från början och det går inte att uppfylla dagens krav på energieffektivitet eller tillgänglighet. Staden och de boende mår bättre av att få helt nya bostadshus här, säger Åsa Lehto, affärsutvecklare hos Besqab, som tillsammans med Ikano bostad äger det gamla kvarnområdet intill Fyrisån.

Fem äldre byggnader inom planområdet föreslås bli bevarade, i det förslag till detaljplan som nu är ute på samråd. Jästfabriken från 1902, tegelsilon från 1914, pumphuset från 1927 och det stora kvarnhuset från 1940, med fasad mot Östra Ågatan, skyddas från rivning. Kvar blir också skeppselevatorn från 1940, på kajen intill ån. Den användes för att transportera säd från fartygen till spannmålssilon. Förslaget innebär att dagens plåtfasad, som är av senare datum, får bytas ut och en inglasad gångbro byggas över Östra Ågatan, mellan elevatorn och tegelsilon.  

– På kvarnhusets tak har vi förhoppningar om att få plats för en takterrass med plats för kafé eller skybar, berättar Åsa Lehto.

Idéer har också funnits om att bevara den så kallade makaronifabriken från 1942, men det har inte bedömts ekonomiskt rimligt att bygga om fastigheten för nya ändamål. De äldre hus som föreslås bli kvar får byggas om invändigt för att anpassas till nya verksamheter. Bostäder är inte aktuellt i något av tegelhusen. Kommunen håller alltjämt öppet för att flytta konstmuseet till kvarteret. Kvarnhuset och tegelsilon är i så fall förstahandsalternativ. 

– Planförslaget gör det möjligt att ha restaurang, hotell, kontor, museum eller liknande. Det innebär att det blir verksamheter som bidrar till liv och rörelse i kvarteren även på dagarna. Det är positivt för hela området, säger Åsa Lehto. 

Fastighetsägarna kommer att sälja de äldre industrihusen och istället koncentrera sig på de nya bostadshus som planeras:

– Vi är duktigast på bostäder och vi vet att många aktörer redan är intresserade av byggnaderna.

Flera nya bostadshus, tre förskolor samt nya gator och en liten park planeras på marken, som har en areal motsvarande ungefär sju fullstora fotbollsplaner. Totalt planeras för omkring 900 bostäder samt butiker, service och annan verksamhet, främst i bottenvåningarna mot gatorna. De fem äldre tegelhus som bevaras har totalt cirka 10 000 kvadratmeter lokalyta. 

De nya bostadshusen på fem till åtta våningar planeras bilda täta kvarter i södra delen av området, öppna mot söder och väster. Uppstickare blir ett tiovåningshus i östra kanten. Höjden motsvarar enligt kommunen befintliga silotorn. På baksidan av de gamla tegelhusen planeras ett gångstråk med lugnare miljö. I planerna ingår också en omvandling av Östra Ågatan till "stadsgata" med plats för uteserveringar. 

Förslaget är ute på samråd sedan början av september och fram till mitten av oktober. Då kan Uppsalabor, föreningar och myndigheter lämna sina synpunkter till byggnadsnämnden, innan planeringen går vidare. Klart är att rivning och nybyggnad kommer att pågå under flera års tid.

–  Vi räknar med att kunna starta bygget av det första bostadskvarteret under 2022. Sedan kan det ta omkring åtta år att bygga ut hela området, säger Åsa Lehto. 

Uppsalas ångkvarn brann

Kvarnverksamhet och spannmålshantering har bedrivits i över 150 år på kvarnområdet vid Östra Ågatan i Uppsala. Den äldsta ångkvarnen byggdes 1864 och brann ned 1940.  

Annan verksamhet på platsen har varit järn- och ståltillverkning, jästframställning, tvätt av järnvägsvagnar samt oljeupplag. Risk för förorenad mark finns på flera ställen. Arsenik, bly och kvicksilver är ämnen som kan kräva omfatande sanering.

Lantmännen har ännu kvar viss verksamhet i området under en övergångstid. 

Karta: Östra Ågatan
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!