Det är Andreas Hennius bedömning av vad de arkeologiska utgrävningarna hittills har givit. På tisdagen togs några av fynden fram vid en pressvisning, och på onsdag kväll är det sista gången som allmänheten bjuds in för att se och höra om utgrävningarna.
Två av fynden från Gnistahögen är små förgyllda spännen utformade som ansikten med ögon av granater. Ännu är det bara spännenas ovansida som frilagts. När lerkokorna de sitter fast i tagits bort kommer arkeologerna också att kunna säga om de suttit som prydnader på en sköld, eller kanske på ett bälte.
- Fynden från Gnistahögen visar att det med all sannolikhet var en rik man som begravdes där någon gång i slutet av 500-talet. Gåvorna som följde honom på gravbålet är det som typiskt finns i manliga gravar, häst, ko, hundar, fåglar och stridsutrustning. Däremot har vi inte hittat några pärlor som brukar finnas i kvinnogravar, sade Andreas Hennius, arkeolog och projektledare för utgrävningarna.
De brända benresterna från gravhögen är samlade i tio plastpåsar inför de osteologiska undersökningarna av dem. Förutom Gnistahögen håller också ett omkringliggande gravfält som sannolikt var i bruk fram till 1200-talet på att grävas ut. Benen från gravarna är inte brända och därför möjliga att identifiera som människoben även för en amatör:
- Gravplatsen användes även under tider då Mälardalen hade kristnats. Då upphörde bränning av de döda, men gravplatsen var sannolikt i bruk fram tills att Vaksala kyrka togs i bruk på 1200-talet, sade Andreas Hennius.
Sex arkeologer har arbetat med utgrävningarna av och vid Gnistahögen. Ytterligare två och en halv vecka återstår av projekttiden, och då ska hela det 10 000 kvadratmeter stora gravfältet vara utgrävt och tömt på benrester.