Att en person med funktionsnedsättning får vänta 27 månader på en bostad med särskild service är orimligt lång tid. Det beslutar förvaltningsrätten som dömer Uppsala kommun till en straffavgift på en miljon kronor.
I ett liknande ärende var väntetiden för en annan Uppsalabo 22 månader. Även i det fallet dömer förvaltningsrätten ut en avgift på en miljon kronor. En miljon är det maxbelopp som lagen anger.
Att en kommun döms att betala det högsta möjliga beloppet brukar bara inträffa i en handfull ärenden i Sverige varje år. Men i Uppsala kommun rör det sig nu alltså om två fall av miljonböter samtidigt.
I det ena fallet uppgav kommunen att det inte funnits någon lägenhet med särskild service som passade den sökande. Enligt kommunen hade personen erbjudits "alternativa stödinsatser" under väntetiden, men tackat nej. Domstolen såg dock inte den förklaringen som en förmildrande omständighet.
I det andra fallet hade kommunen inte hörts av till domstolen.
Tanken bakom sanktionsavgiften är att kommunerna inte ska kunna spara pengar genom att dröja med att tillhandahålla bostäder, ledsagare eller andra insatser för personer med funktionsnedsättning.
Avgiften utgörs av det belopp som kommunen sluppit betala genom att inte ordna fram insatsen. Sedan tillkommer en straffsats på 25 procent. Pengarna tillfaller staten.
Att kommunerna i sin ekonomiska planering prioriterar andra insatser är enligt lagen inte en godtagbar orsak för att undgå straffavgiften.
Bostadsärendet har handlagts av kommunens omsorgsnämnd som har stora ekonomiska problem. En färsk prognos tyder på att nämnden går back med 50 miljoner kronor under 2019. En bidragande orsak är straffavgifter till följd av försenade insatser för funktionsnedsatta.
Kommunledningen har nyligen aviserat att omsorgsnämnden står inför nedskärningar till följd av underskottet.
Bostad med särskild service kallas även LSS-bostad där LSS står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.