Det behövs fler järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm. Det är den troliga rekommendationen från Trafikverket i den så kallade åtgärdsvalsstudien som är inne på slutspurten. Nyligen höll Trafikverket en genomgång av förslagen för de kommuner som berörs.
De exakta skrivningarna är inte klara, men UNT har fått ta del av huvuddragen i förslaget. Rekommendationen är att järnvägen mellan Stockholm och Uppsala på sikt byggs ut till fyrspår. Utbyggnaden bör dock ske etappvis, med början från Uppsala. Men innan man kan sätta spaden i marken krävs flera trimningsåtgärder.
– Om man ska börja köra fler tåg till Uppsala måste det finnas plats att stanna och vända dem vid stationen i Uppsala. Det handlar också om att hantera signaler och få bort plankorsningar så att tågen kan köra fortare. Det är väldigt mycket trix och fix som krävs, säger Mikael Klingstedt, ansvarig för åtgärdsvalsstudien vid Trafikverket.
Enligt Mikael Klingstedt kommer man att vilja ha in de första delarna av fyrspårsutbyggnaden i slutet av perioden som täcks av nästa nationella plan för infrastrukturen. Men det är en öppen fråga om det kommer att innebära att det ska vara klart till 2030 eller om man ska påbörja bygget då. Det är också oklart om den första etappen av utbyggnaden ska räcka fram till Bergsbrunna eller till Knivsta.
– Ska man ha in fler tåg på sträckan måste man bygga fler spår från Uppsala ända ner till Alsike-Knivsta. Ska man stanna tåg vid en station i Bergsbrunna måste man åtminstone bygga två spår till mellan Uppsala och Bergsbrunna, säger han.
I praktiken innebär det att Uppsalas hårt prövade pendlare får vänta till ett bra tag efter 2030 innan fyrspåret är på plats och man kan dra full nytta av investeringen.
Skälet till att Trafikverket vill vänta med att bygga ut hela sträckan Uppsala–Stockholm till fyrspår är att det fortfarande är väldigt osäkert hur trafiken kommer att se ut i framtiden. För Trafikverkets del är det därför viktigt att inte bygga fast sig i en lösning som inte passar för framtida trafiklösningar.
– Det är väldigt stora skillnader om det handlar om att köra fler tåg, att köra snabbare tåg eller om man vill stanna tågen på fler ställen. Vi vet till exempel inte hur det blir med höghastighetsbanan. Därför finns det stora risker om man börjar med att bygga ut en för lång sträcka. Men om regeringen vill bygga längre än Bergsbrunna i en första etapp så finns underlag här för det också, säger Mikael Klingstedt.
En station i Bergsbrunna och utbyggnaden av bostäder, i det som Uppsala kommun vill göra till ett nytt stadscentrum, går hand i hand. Och här måste man samordna utbyggnaden av järnvägen och stadsplaneringen. För att stationen i Bergsbrunna ska bli verklighet behövs både en väganslutning till E 4 vid Danmarks gärde och en ny kollektivtrafiklänk över Fyrisån.
– Det kräver en nära samplanering mellan Trafikverket och Uppsala kommun. Det är en sak att att ha med något i översiktsplanen och en helt annan sak att ha det finansierat och detaljplanerat, säger Mikael Klingstedt.
Frågan om de dyra avgifterna för att köra tåg till Arlanda kommer också att tas upp i utredningen.
– Vi rekommenderar att Kollektivtrafikmyndigheten gör en utvärdering av regional- och pendeltågstrafiken till Arlanda. Vi behöver titta på hur man kan öka kollektivtrafikdelen till Arlanda. Och då är prissättningen en viktig fråga, säger Mikael Klingstedt.